Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några ord om jernhandteringens ståndpunkt i Sverige vid början af år 1873
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<
lunda bekomna tackjernet. En sådan bessemerprodnkt skulle visserligen icke
längre kunna göra anspråk på någon afsevärd öfverlägsenhet öfver den engelska,
men den borde dock likasom den sist nämnda blifva god nog för jernvägsskenor
och dylikt. En sådan på engelska kåks grundad tackjärnstillverkning i Sverige
är också i sjelfva verket redan på flera ställen ifrågasatt, ocli den bör åtminstone
alltid blifva mycket möjligare än det äfvcn påtänkta förslaget att till England
för framställande af tackjern utföra svenska malmer, ty dels är frakten till Eng-
land långt dyrare än återfrakten derifrån, och dels erfordras för tackjernets be-
redande drygt 1,5 gånger så stor vigt malm som god kåks.
Om också Sveriges gamla bergslager med tillhjelp af engelska eller möjligen
skånska kåks skulle kunna i en långt större skala än hittills uppträda i täflan
med engelska bessemerprodukter, så är det dock icke möjligt att på detta sätt
framställa en med ordinärt engelskt jern i pris jemförlig vara, ocli det blir der-
före icke desto mindre omöjligt för de gamla bergslagerna, att åstadkomma
någon, livad myckenheten angår, verkligt stor jerntillverkning. Detta hindrar likväl
icke, att man äfven utan användning af kåks, sedan de redan under arbete
varande och ännu andra jernvägar blifvit färdiga, skall kunna högst betydligt
öka det hittills varande jerntillverkningsbeloppet, och dessutom blir det först i
ocli genom dessa jernvägar möjligt, att frångå den gamla, hittills följda vägen,
att nästan uteslutande tillverka stångjcrn, för att i stället jemte en sådan till-
verkning också börja att i större skala framställa jernvägsmateriel och plåt m. m. d.
Redan af det föregående bör det vara tydligt, hvarföre jernvägarne så
väsendtligt bidraga till jernproduktionens förökande, men till ytterligare belysande
af denna sak bör måhända dessutom påpekas, att de vid de större, sedan längre
tid tillbaka bearbetade gruffälten belägna skogstrakterna genom oskälig afverk-
ning under tidernas lopp blifvit ganska betydligt medtagna, och att det derföre
blifvit nödigt att från allt aflägsnare nejder anskaffa de för malmernas smältning-
erforderliga träkolen. Med tillhjelp af lätta kommunikationer kan det emellertid
blifva möjligt icke allenast att ersätta den kolmängd, som börjar tryta i de när-
maste trakterna, utan också att med måttlig afverkning af skogarne erhålla vida
mera kol än tillförene, ty i många aflägsna skogstrakter har skogen, såsom redan
blifvit nämdt, ända till de sista tiderna varit nästan alldeles värdelös *) ocli der-
före blifvit mycket illa skött, så att den icke på långt när leinnat den afkastmng,
som med en ändamålsenlig skötsel kunnat erhållas, hvartill ändtligen kommer,
att det vid aflägset belägna sågverk till och med varit vanligt, att man med sär-
skild uppoffring, endast för att blifva af med dem, gagnlöst uppbrännt icke allenast
sågspån, utan också allt annat sågaffall, såsom bakar, ändar och dylikt.
Det har i det föregående redan blifvit påpekadt och kommer genom de
efterföljande statistiska uppgifterna än tydligare att visas, hurusom de svenska
jernverken med få undantag hittills nästan uteslutande tillverkat stangjern eller
med andra ord ämncsjern. Detta kan synas underligt för en främling, som oftast
är van vid, att man vid jernverken företrädesvis framställer en färdig eller ät-
*) i några trakter har ända till de sista åren kol kunnat lås för 2 Kdr 50 öre Rmt
per läst om 12 tunnor, under det träkolen vid vissa gruffält samtidigt betalades med 10 Rdr
per läst, och under närvarande gynnsamma konjunkturer betalas kolen på somliga ställe
med 20 till 24 Rdr per läst. ’ .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
