Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några ord om jernhandteringens ståndpunkt i Sverige vid början af år 1873 - Tackjernstillverkningen - Smidesjerns- och Ståltillverkningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
åtkomliga, medan vattendragen äro isbelagda och snötäcket gör obanade skogs-
vägar farbara. Derföre är det också i de flesta fall endast under denna tid, som
kolen kunna till jernvägar eller andra större kommunikationsleder framföras.
För bäst och karl samt åkdon betalas om dagen 2 Rdr 50 öre till 5 Rdr,
men under närvarande gynnsamma konjunkturer ända till 8 Rdr och t. o. m.
derutöfver. Yid längre körningar betalas per centner och mil 7 till 20 öre, under
det fraktomkostnaderna för malm, kol och jern på statens jernvägar är
för 1 mil 4 öre per centner, för 40 mil 52 öre per centner,
10 » 20 •> » » » 50 » 63 « » »
20 » 32 » i) ■> » 60 » 74 » <> ))
30 » 44 » » )) » 70 » 85 » » ))
För afstånd, som öfverstiga 20 mil, lemnas dessutom ofta 20 % rabatt å
ofvanstående.
Hyttarbetarne hafva likasom grufarbetarne oftast bostäder samt andra för-
måner, och i mon som dessa äro större, hafva de i stället mindre kontanta inkomster.
Deras aflöning utgår numera oftast efter beting, och per dag förtjena masmästarne
i kontanta penningar vanligen 1 Rdr 50 öre till o Rdr 50 öre Rmt; under det
de andra hyttarbetarne hafva 1 Rdr 25 öre till 2 Rdr.
Arbetskostnaderna för tackjernstillverkningen belöpa sig till 15 å 20 öre
per centner, då malmens röstning och krossning äfven inbegripas.
Under år 1871 blef i 207 masugnar, som sammanlagdt voro i gång under
37,471 dygn, tillverkadt 6,892,005 ctr tackjern i galtar och 136,386 ctr gjutgods
eller in summa 7,028,391 ctr tackjern. Härtill hlefvo vid sjelfva hyttorna 3,812
arbetare använda.
Smidesjerns- och Ståltillverkningen.
Den i Sverige ojemförligt vanligaste färskningsmetoden är den sorts härd-
färskning, som kallas Lancashire-smide. Detta är som bekant ett brytsmide,
hvilket försiggår i små slutna härdar, och det i dem bekomna smältjernet välles
sedermera i särskilda ugnar. Härdarne hafva stundom blott en, men numera van-
ligtvis tvenne formor midt emot hvarandra. Flvardera formöppningen i en 2-forms
härd har vid pass 40 qv.-liniers genomskärning. Blästerns pression hålles omkring
27 linier qvicksilfver och dess temperatur emellan 100" och 200°. För hvarje smälta
uppsattes vanligen något öfver 2 ctr tackjern, men påsättningarne variera dock
på olika ställen emellan 1,6 och 3 ctr. Arbetet fortgår med 2 å 3 man per skift
oafbrutet natt och dag under 6 dygn i veckan, och under denna tid tillverkas
för hvarje härd 160 å 300 ctr smältstycken med en afbränning från tackjernet
af vid pass 13 % och en träkolsåtgång per centner smältstycken af 1,2 ä 1,7 tunnor
s. k. stjelpt mått eller efter mottagning i kolhuset.
fl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
