Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några ord om jernhandteringens ståndpunkt i Sverige vid början af år 1873 - Smidesjerns- och Ståltillverkningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
kubikfot lufttorkad clålig sticktorf eller vid pass 11 kubikfot sågspån per centner
stangjein. en ^ ^ ^ genQm vällningen orsakade afbränningen mindre vid
valsverken, än när sträckningen sker medelst hammare. Vid de ^ra Mdier den
sig nämligen omkring 9 %, men vid hannnarräckverken omkring 12 /o at smalt
styckena^ vigt. naturligtvis icke för mycket små tillverkningar; men
äfven mindre verk hafva på senare tider gjort sig deras fordelar till godo genom
att upphöra med sitt gamla hammarsmide och i stallet endast tillverka sma -
stycken, som sedermera vällas och uträckas vid ett for flera sådana farskning
verk gemensamt valsverk. Bland dessa har Smedjebackens valsverk anda till ar
1871 haft den största utvalsningen, men under sagda år hade Bofois den stoi.s
tillverkningen, nämligen 144,090 ctr stång- och finjern . .
Utom Lancashire-smide begagnas särdeles vid sådana mmdie jeim ,
hvilkas närhet något valsverk icke förefinnes, s. k. Franche-Comte-smide hvilket
på det sätt det här bedrifves, är likartadt med det forra, utom att smaltstyckenas
vällning försiggår i samma härd. Vid detta smide är afbrännmgen något mindre
Ir“dSdet vanliga Lancashire-smidet, som är förenadt med vällning i särskild
vällugn; men tillverkningen är deremot mindre, i det den inskränker sig ti
ä 100 ctr stångjern per härd i veckan. Värst är emellertid, att kolatgången ai
så betydlig, ty’den belöper sig till vid pass 2%,™* stundom afven 3 tunnor
träkol och derutöfver per centner stångjern, och denna omständighet gor, a
i fråga varande smidesmetod sannolikt kommer att utdö, nar trakolen genom or-
bättrade kommunikationer äfven i aflägsna trakter blifva mera varderika, an som
hittills varit händelsen. ,
Inom Dannemora distrikt användes fortfarande det af ålder der begagnad
Wallonsmidet, vid hvilket i allmänhet tvenne härdar på ett sådant satt arbeta
tillsammans att det i den ena framställda smältjernet valles i den andra, tor att
Mm r» härdpar «■**. 200 t,11 250, * #.
gång 300 ctr stångjern i veckan med en kolåtgång af 5 a G tunnoi, men undan
tagsvis också mindre än 4 tunnor per centner.
På ett annat ställe användes slutligen äfven andra hardfarskmngsmetoc ,
men de ofvan nämnda äro dock de enda, som för Sverige numera aro af någon
större vigt. Af dessa lemnar Lancashire-smidet det jemnaste ocli tataste jernet
och detta förhållande beror åter hufvudsakligen på den kontroll, som en ra
skött vällugn utöfvar på smältarsmederna. När vällningen sker i harel, så ar det
nämligen mycket lättare för.smeden att af ett ojemnt smaltjern utracka en ti
sitt yttre felfri stång, än när vällugn begagnas, ty dervid blifva smaltstyckenas
olika delar utsatta för en mera likartad upphettning. Då vidare jemnhet och
täthet äro hufvudfordringar på ett godt manufakturämnesjeni, så ar det natur-
ligt, att Lancashire-smidet måste vara den for sådant jerns framstallande la p
ligaste härdfärskningsmetoden. . . ,, ,
Wallonjernet kan deremot sägas vara utmärkt for sm ojemnhet ellei bland
ning af mjukt och liårdt till stålartadt jern; men detsamma användes uteslutande
såsom ämnesjern för stålberedning, och ojemnheten är då temligen oskad ig,
under det värdet egentligen bestämmes af jernets på de till dess framstalland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
