Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några ord om jernhandteringens ståndpunkt i Sverige vid början af år 1873 - Smidesjerns- och Ståltillverkningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
använda malmernas beskaffenhet beroende »body . I sjelfva verket ser det till
ocli med ut, som om Wallonjernets ojemnhet skulle vara en i de engelska stål-
tillverkarnes ögon prisvärd egenskap, ty de motarbeta i fråga varande smidesmetods
förändring. Skall åter något ’verkligt skäl härtill förefinnas, så måste det väl
bestå deri, att de hårda stålkörtlarne något förkorta den för dylikt jerns stål-
bränning erforderliga tiden.
Smedernas kontanta aflöning utgår efter tillverkningsbeloppet, och kon-
trakten äro i allmänhet så uppställda, att för hvarje härd blott en (mästaren)
eller ännu oftare två (mästaren och mästersvennen, som förestå hvar sitt skift)
äro ansvariga för resultaten och plikta, om jemafbränningen eller kolåtgången
öfverstiger vissa bestämda belopp; men deremot la de särskild betalning föi be
sparade kol och högre aflöning för s. k. »öfverjern» än för det jern, som de enligt
kontrakten af en viss tackjernsmängd böra framställa. Utom åtskilliga -för-
måner» hafva mästarne och mästersvennerna i kontant inkomst vanligen omkiing
1,500 Edr om året, men då skola de också sjelfva bekosta hvar sin hjelpaie
eller dräng.
Yid Lancashiresmide belöpa sig arbetskostnaderna till 30 å 40 öre per ctr
smältstycken, under det arbetet för vällning och räckning kostai 30 till näia
50 öre per ctr ståugjern, mindre vid valsverk och mera vid hammarläckning.
Under år 1871 blef i hela landet med 827 begagnade härdar sammanlagdt
framstäldt 4,415,510 ctr stång- och finjern, hvartill G,073 arbetare användes.
Puddling begagnas endast vid några få verk, som sjelfva manufaktur eia
sitt jern, nämligen Motala, Surahammar, Nyby, Gunnebo och Kallrnge. Det r
puddelugnarne använda bränslet utgöres i allmänhet af engelska stenkol, men
vid Surahammar och Nyby begagnas dertill ved.
Yid Motala nyttjas i några puddelugnar svag bläster under rostgallren, och
innan densamma inkommer i askrurnmet, så tillvärmes den genom att först ledas
omkring ugnsväggarne och under bottnen. Efter mätning åtgår i dessa ugnar
vid pass 1,55 kubikfot eller 73 « stenkol per ctr puddeljern; men öfver hufvrrd
taget belöper sig stenkolsåtgången efter stjelpning till drygt 2 kubikfot eller 96 Y
per ctr råskenor, och i veckan tillverkas deraf ungefär 400 ctr per enkel ugn.
Vedåtgången vid Surahammar är vid pass 9,s kubikfot lufttorr barrved per ctr
puddeljern.
Yid Motala skola försök anställas med en efter Danks metod sjelfverkande
maskinpuddelugn. Såsom puddlingen hittills bedrifvits, hafva arbetsomkostnaderna
per ctr oväldt puddeljern gått till ungefär 34 öre-
Vällugnarne eldas vid Motala uteslutande med stenkol, och de flesta äro
efter hr Wittenströms konstruktion försedda med bläster. Äfven de Witten-
strömska vällugnarne, hvilka för öfrigt också begagnas vid några andra jernverk,
äro i sjelfva verket endast en modifikation af en Ekmansk vällugn, men icke
af den förut omnämnda med s. k. koltorn, utan af den för ved. Hufvudskilnaden
är, att eldstaden i sist nämnda ugn icke såsom uti den Witten strömska har
någon rost, och att den bläster, som i den Ekmanska ugnen inledes genom
eldstadens ändvägg, i den andra inkommer under dess rost.
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
