Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några ord om jernhandteringens ståndpunkt i Sverige vid början af år 1873 - Smidesjerns- och Ståltillverkningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bessemerfårskningen har allt sedan dess uppkomst varit använd i Sverige;
men ännu år 1871 tillverkades endast 189,000 ctr Bessemermetall, och fastän
denna process måste anses såsom för oss synnerligen passande, enär dels de flesta
svenska jernmalmer dertill väl lämpa sig, och dels bränsleåtgången för den med
denna process framställda metallen nästan endast him hälften så stor som för
Lancashirejern, så är det dock först under de allra sista åren, som Bessemer-
färskningen hos oss vunnit ett mera allmänt erkännande. Hufvudskälet härtill
är utan tvifvel att söka i den omständigheten, att denna metod erfordrar så
dyrbara anordningar och i följd deraf icke passar för små verk med obetydlig
produktion; men sagda förhållande beror säkerligen också derpå, att Bessemer-
processen icke egentligen lämpar sig för stångjernstillverkning, utan bör åtföljas
af de framställda götens manufakturering eller förädling till färdig vara. Sist
nämnda omständighet bör naturligtvis icke blifva något verkligt hinder för Bes-
semerprocessens antagande, utan i sjelfva verket kan en betydligare utvidgning
af den svenska jernhandteringen endast på det sätt möjliggöras, att man jemte
stångjern, hvaraf verlclsmarknadens behof under vanliga år är ganska begränsadt,
också tillverkar något annat; men förhållandet är emellertid det, att Sverige
ända till de allra sista åren nästan icke till utlandet afyttrat jern under någon
annan form än stångjern och garfstål, och det är derföre nödigt att, på samma
gång som man öfvergår till Bessemerfärskning, också upparbeta en alldeles ny
marknad, hvarigenom processens antagande naturligtvis försvåras. Alla de på
sista tiden beslutade större jernverksanläggningarne, som komma att ligga invid
de tillämnade jernvägarne, äro emellertid afsedda för Bessemertillverkning, och
dessutom hatva under år 1872 fyra Bessemerverk blifvit fulländade, nämligen
Forsbacka, Abäckshyttan, Långshyttan samt Iggesund, och tvenne andra, Lång-
banshyttan samt Ulfshyttan, väntas med första komma i gång, hvarjemte ändt-
ligen Bessemerverk hålla på att uppföras vid flera andra gamla jernverk, som
förut haft Lancashiresmide.
o
Ar 1871 voro 7 Bessemerverk i gång, men vid 3 af dessa, som hafva små,
stående ugnar med klen blästertillgång, var tillverkningen ytterst obetydlig, enär
den allt som allt belöpte sig till endast 9,352 ctr. Det öfriga, eller 179,650 ctr,
tillverkades vid Sandviken, Westanfors, Svartnäs och Bäcka, vid hvilka verk
stjelpugnar begagnas. Sammaledes har man också stjelpugnar vid alla de under
förlidet år byggda Bessemerverken, och högst osannolikt är, att några fasta Bes-
semerugnar här i landet vidare komma att uppsättas.
Vid alla hittills uppförda svenska Bessemerverk tages tackjernet utan om-
smältning omedelbart från masugnarne. I stjelpugnarne användas 50 till 90
centners charger, .och ugnarne hafva 6 till 7 formstenar, af livilka hvar och
en har 6 till 7 hål med 4 till 6 liniers diameter. Blästerpressionen hålles i
allmänhet emellan 200 och 300 linier qvicksilfver, och blåsningarne äro van-
ligtvis afslutade på 4 till 10 minuter. Om man undantager Sandviken, hvarest
ånga delvis begagnas, så använder man vid alla de andra större Bessemerverken
uteslutande vattenkraft, och blåsmaskinsmotorerna hafva så väl vid nyss nämnda
som vid alla på sista tiden uppförda Bessemerverk en styrka af 350 till öfver
500 hästkrafter.
26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
