Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några ord om jernhandteringens ståndpunkt i Sverige vid början af år 1873 - Smidesjerns- och Ståltillverkningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
Vid några Bessemerverk tillsättes efter processens slut en till ett par pro-
cent spegeljern; men vid andra, som tillgodogöra mera manganhaltiga malmer,
erfordras alldeles ingen spegeljernstillsats, utan det är vid dem möjligt att utan
fara för rödskörhet framställa huru mjukt jern som helst.
Såsom göt erhålles vanligen 85 till 89 procent af tackjernets vigt och så-
som skrot endast ett par procent.
Sedan år 1868 har vid Munkfors, som tillhör Uddeholms bolag, i en
Siemensk regeneratorugn med Lund in sk kondensator gjutstål blifvit tillver-
kadt enligt Martins metod. Sedermera har äfven vid Lesjöfors en dylik till-
verkning blifvit börjad, och i mindre skala hafva dessutom försök med denna
process blifvit anställda vid ännu ett par andra verk.
Ugnarne äro små, så att de endast inrymma 20 till 30 ctr. Bränslet ut-
göras af lufttorkad ved, och deraf åtgår 8 till 12 kubikfot per ctr smält stål
eller jern. Det märkligaste är, att man på detta sätt med framgång regelbundet
kan tillverka mjukt jern, som sedermera utvalsas till tenjern eller tråd.
Vid Wikmanshyttan tillverkas gjutstål enligt Uchatii metod af granuleradt
tackjern i blandning med pulver af rik jernmalm och något kol. Smältningen
försiggår i grafit-deglar uti med kåks eldade vanliga engelska dragugnar. Det
på detta sätt framställda stålet har i synnerhet visat sig utmärkt for sådana
, ändamål, som jemte icke obetydlig hårdhet erforda synnerlig styrka, såsom
stansar, släggor o. m. d.
Sedan gammalt tillverkas temligen allmänt brännstål, som uträckes, innan
det under åtskilliga namn, såsom garf-, bunk- och fagottstål, utsläppes i handeln.
Vid Surahammar och Motala framställes också puddelstål, och vid Graninge
blifver ännu något litet råstål beredt uti härd. Vidare har vid Österby blifvit
uppfördt ett gjutstålsverk för smältning i degel uti Siemensk-Lundinsk ugn
med användning af ved såsom bränsle.
Af jern- och stålmanufaktur är tillverkningen ännu ej ens så stor, att den
kan fylla landets egna behof; men man väntar sig inom några åi helt ancha
förhållanden, ty samtliga de under anläggning varande större Bessemerverken aro
afsedda för tillverkning af räler och annan jernvägsmateriel samt plåt.
Det förnämsta af de hittills i gång varande plåtvalsverken är Motala, och
dernäst äro Surahammar samt Kloster de största; men vid det sist nämnda til
verkas dock endast tunn plåt, såsom takplåt och dylikt. Vid Surahammar an-
vändes till plåttillverkningen uteslutande puddeljern, men vid Motala såväl sådant
som från andra verk bekommet Bessemerjern. Vid Kloster har man förut an-
vändt Lancashirejern; men meningen är att för der varande plåttillverkning be-
gagna Bessemerjern från Långshyttan, som tillhör samma bolag.
Jernvägsskenor af vanliga dimensioner kunna ännu endast framställas vid
tvenne verk, nämligen Motala och Smedjebacken. Vid det först nämnda ut
valsades under år 1871:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
