Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några ord om jernhandteringens ståndpunkt i Sverige vid början af år 1873
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
Det svenska jernet är utmärkt för vicla större renhet än mängden af ut-
ländska jernsorter, som hålla mera både fosfor, svafvel, kisel och slagg, och
detsamma är i följd deraf så godt som oumbärligt för vissa behof och mycket
begärligt för flera andra sådana. Om man frånser kostnaden, så kan det för
öfrigt med fördel användas till hvilka ändamål som helst; men förhållandet är
det, att de ojemförligt flesta jerneffekterna utan synnerligt men också kunna
framställas af långt sämre jern, och man vill för dylika ändamål naturligtvis
icke påkosta ett onödigt dyrt ämnesjern. Härtill kommer, att stångjern icke är
ett lämpligt material till annat än stål och mindre smiden, men icke till så-
dana större pjeser som jernvägsmateriel och dylikt, utan många gröfre saker,
till hvilka ett goclt material äfvenledes erfordras, måste, om de icke skola blifva
oskäligt dyra, framställas mera omedelbart af gröfre och mindre förädlade ämnen
än stångjern.
Häraf följer, att marknaden för det svenska stångjernet under vanliga tider
måste vara ganska begränsad, och att en ökad tillverkning af saclan vara lätt
kan medföra prisnedsättning, emedan man, för att få afsättning på det öfverskott,
som tillverkats utöfver den mängd, för hvilken naturligt behof förefinnes, äfven
måste utbjuda jernet till sådana ändamål, som icke nödvändigt erfordra ett så
godt material och derföre ej heller så högt som vissa andra kunna betala sitt
ämnesjern. Äfven om koltillgången efter kommunikationernas förbättrande skulle
medgifva en väsendtligt ökad stångjernstillverkning, så vore det derföre ej skäl
att oupphörligen endast fortgå på denna väg, utan det naturliga äi, att man
stadnar vid den stångjernstillverkning, för hvilken lätt afsättning förefinnes, och
i stället slår sig på att dessutom framställa andra jerneffekter, såsom jernvägs-
materiel, plåt och mera dylikt, hvartill svenskt jern tillförene endast i mycket
ringa myckenhet varit användt, och som derföre icke på minsta vis kommer ^att
trycka på stångjernsmarknaden. Klart är vidare, att man vid en dylik öfvergång
i första hand bör egna sig åt framställandet af sådan mera grannlaga och dei-
före dyrbarare jernvägsmateriel, såsom hjulband, axlar och dylikt, hvaitill ett
bättre jern erfordras än till skenor, men äfven sådana böra hos oss med stoi
fördel kunna af Bessemerstål tillverkas.
Om också Lancashire-smidet kan sägas vara lämpligt för framställning al
stångjern, så är det dock icke passande för sådana tillverkningar som de nyss
nämnda, utan derför egna sig puddling och Bessemerfärskning långt bättre. Af
dessa har den sist nämnda för oss högst väsendtliga företräden, ty de flesta
svenska malmer äro nog välartade för att dertill kunna användas, och Bessemer-
tackjern behöfver derföre hos oss icke blifva afsevärdt dyrare än puddeltackjern.
Helt annat är deremot förhållandet i de flesta andra länder, ty deias vanliga
tackjern är alldeles för orent, för att kunna tillgodogöras med någon annan
färskningsmetod än puddling, och af deras malmtillgångar är det i allmänhet
endast en jemförelsevis helt ringa del, som lemnar för Bessemer dugligt tackjern,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
