Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några ord om jernhandteringens ståndpunkt i Sverige vid början af år 1873
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
hvarföre också Bessemertackjern hos dem betalas vida högre än puddeltackjern;
men icke desto mindre har erfarenheten visat, att i fråga varande länder allt
mera öfvergått från puddling till Bessemerfårskning.
Ännu mycket större skäl böra emellertid vi liafva att i stor skala tillegna
oss denna metod, som dessutom medför den synnerligen för oss väsendtliga för-
delen, att bespara nästan allt det bränsle, som erfordras vid andra färsknings-
metoder, ty om man använder tillräckligt hög blästervärme, så behöfver ej ens
kolåtgången vid Bessemertackjernets framställande blifva afsevärdt högre än vid
beredning af puddel- eller smidestackjern. Med tillhjelp af Bessemermetoden kan
derföre med samma koltillgång åstadkommas en nästan dubbelt så stor tillverk-
ning som med Lancashire-smide, en omständighet som måste vara af synnerlig
vigt för ett land, hvars jerntillverkning ytterst begränsas af dess träkolstillgång.
Äfven puddlingen har framför Lancashire-smidet den fördelen, att icke er-
fordra träkol, utan dertill kan sämre bränsle användas, och om puddlingen sker
med gas, kan bränslet snart sagdt vara huru uselt som helst. För fartygsplåt,
hvartill Bessemerjern icke alltid visat sig fullt tillförlitligt, kan måhända också
puddling med gas åtminstone tills vidare komma att blifva det lämpligaste färsk-
ningssättet, särdeles om de vid Motala tillämnade försöken med Danks’ maskin-
puddling skulle visa, att denna metod är för våra förhållanden passande; men
äfven maskinpuddling bör hos oss blifva dyrbarare än Bessemerfårskning, allden-
stund puddlingen alltid åtföljes af flera vällningar.
I sjelfva verket äro förhållandena dess bättre nu också sådana, att alla de
större nya jernverk, som blifvit beslutade och äro under uppförande, afses för
Bessemerfårskning och tillverkning af jernvägsmateriel eller annan färdig vara.
Den svenska jernhandteringen befinner sig derföre onekligen på öfvergång till en
ny era, och orsaken, hvarföre denna utveckling så länge låtit vänta på sig, beror,
såsom redan blifvit visadt, hufvudsakligen derpå, att kommunikationsförhållandena
tillförene endast undantagsvis medgifvit några större jernverks anläggande.
Enligt min åsigt kunna i allmänhet träkol genom användning i masugn
realiseras till högre värde än i någon annan metallurgisk process, och önskligt
vore derföre, att de möjligast mycket sparades för tackjernsberedningen, allra
helst som tillverkningsbeloppet |derigenom kunde mer än annars förstoras. Alla
jernverk kunna emellertid icke kasta om till Bessemer, och klart är derföre, att
mycket träkol fortfarande kommer att användas till härdfärskning; men för
närvarande förbrukas dess värre också betydliga träkolsmängder till smältjernets
vällning, och detta förhållande måste ur national-ekonomisk synpunkt anses så-
som särdeles bedröfligt, enär man till sist nämnda ändamål lika väl kan använda
vida sämre bränsle, såsom torf och skogsaffall (sågspån, qvistar, kottar o. m. d.).
Sverige är mycket rikt på torfmossar, och någon gång är torfven så fri
från aska, svafvel och fosfor, att den, behörigen sammantryckt och kolad, till
och med i masugnen skulle kunna ersätta träkol. För detta ändamål är emeller-
tid den ojemförligt mesta torfven alldeles olämplig, ty vid ingen metallurgisk
process är bränslets renhet af en sådan vigt som vid tackjernstillverkningen; men
om också torfven endast undantagsvis passar för masugnen, så är den dock
alltid god nog att kunna användas i Lundinska vällugnar, och jag tager mig
derföre friheten afsluta denna lilla uppsats med uttalandet af den förhoppning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
