Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
reser jag, och i morgon är jag förbjuden att ta emot nå-
gon. Var lycklig och gå framåt! Jo. Jo. har hela lifyet
framför sig. Jag far till Italien, konstens land, jordens
paradis, förgården till himlen. Bed Gud, att det måtte vara
min väg.»
Och hennes läppar skälfde konvulsiviskt. Jag badade
hennes händer med mina tårar, och hon, hon tryckte en
systerlig kyss på min panna.
Några månader derefter sutto fyra kamrater vid Tea-
tern förtroligt tillsamman i ett enskildt rum på »Hambur-
gerbörs». Regissören och »Debutanátím» voro två af dem.
Alla väntade under tystnad på sexan, alla tycktes syssel-
satta med sina egna tankar. Ett moln af djupt svårmod
hvilade öfver samlingen.
»Fan anamma!» — utbrast regissören, i det han snöt
bort några tårar, som dallrade på nästippen. — »Jag pip-
lipar som en takränna hela dagen. — Att sådana der bref
få passera genom postverket! Den der nyheten kunde de
ha talt om för mej tio år efter min död, det hade varit
lagom ! »
Ingen svarade, alla sägo i taket eller på väggarna,
man tycktes vilja undvika hvarandras blickar, man skäm-
des för sina upprörda känslor. Regissören ensam lät då
och då genom en monolog förstå, att sällskapet inte till-
hörde skuggornas rike.
»Jag har inte kunnat smaka en bit sedan i går mid-
dags, jag orkar hvarken äta eller dricka, jag vill bara supa!
Kors i Kristinehamn, en sådan helvetes nästibb! Ska’ jag-
inte vara kropp att få den torr?»
Man måste ovilkorligt dra på munnen åt tvärviggen,
som grät likt ett barn, och hvars nästibb skamfilades på
det argaste af den genomdränkta näsduken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
