- Project Runeberg -  Dikter /
18

(1896) [MARC] Author: Karl August Tavaststjerna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Parentation ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Finke Finne; emellan:

Det är för oförsvnt, jag ber löjtnant von Brann
att bli mer gentleman och lite mindre faun!

Wieselgren*; gnuggar sig i ögonen, vet ej hvar han Hr:

Hur kommer det sig? Säg! Star jag vid Bellmans

byst ?

Braun :

Ja visst! Re’n i mitt lif för mig jag svurit tyst

att väcka dig i natt till Bellmans sekelfest

och tvinga dig att bli för en gängs skull hans präst.

Wieselgren; vaknar upp; indignerad!, med
mycken kraft:

Det blir jag aldrig, nej! Se/- på Braun. Jaså, herr

Braun är den,

som väckt mig ur min sömn till lifvets brak igen?

Det är just likt en man, som haft sitt bästa nftje
uti att håna allt för att få fram ett löje.

Till Bröderna pa Pinden:

Nej, bäste herr von Braun och ädla vittra skuggor,
jag är en ärlig man, som icke trifs bland suggor,
ej ens om Bellmans namn det ena djuret bär
och adladt till von Braun det andra löjtnant är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:34:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/katdikter/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free