- Project Runeberg -  Dikter /
19

(1896) [MARC] Author: Karl August Tavaststjerna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Parentation ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jag tror och vet förvisst, att Bellman, redobogen,
blef legd utaf sin kung att sjunga uppä krogen
den svenska nektarns lof och prisa fy)leri’t,
och att han gjorde det med sällsynt konst och nit,
så folkets pengars flod till hofvet vände åter
att fröjda få den finaste ibland despoter.

Ogillande mummel.

Jag är en ärlig man och van att högt predika
den rena sanningen för fattigman och rika.

En dålig kung det var, som lät ett sådant snille
sig söla uti smuts och supa sig till dille . . .!

Braun ; ser sig villrådig omkring och förmår
IVieselgren alt följa med åt fonden.
Vänder sig om ett tag:

Det var en fan till karl, han blef ju riktigt vådlig!
Jag trodde på sin höjd han skulle bli gudsnådlig.

Orvar Odd; indignerad:

Du står där lugn och döf för ufvarnas låt
med leende min i din sångmös forna Eden,
du känner icke den nya tidens försåt,
du hör ej all denna fromma söndagsgrät,
-vi dödlige höra den jämmern, vi, och se den!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:34:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/katdikter/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free