Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del I - En patriot utan fosterland - 5. I harnesk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och alla publika tillställningar så mycket jag kunde.
När jag måste med hans Excellens uppträda på dem,
skyddades jag naturligt nog mot förolämpningar af
aktningen för hans Excellens person.
Men i det högre societetslifvet, bland grädden af
Finlands byråkrati och aristokrati, kunde jag röra mig
ganska ogeneradt. Likafullt måste jag äfven där göra
mig känslolös för en otalig mängd knappnålssting,
dem mitt heta blod i början fördrog mycket illa.
Småningom lade sig dock den första upphetsningen
mot mig, och jag själf blef allt mera bepansrad mot
knappnålarna.
Jag vågade icke ens förebrå hans Excellens
Grefven för allt det lidande hans despotiska protektion
vållat mig. Jag visste, att det skulle ha varit
fullkomligt lönlöst och endast inbragt mig en skarp
tillrättavisning. Men samtidigt tyckte jag mig observera, att
min tysta och stolta hållning i olyckan icke undgick
att anslå hans Excellens. Mer än en gång bevisade
han mig vänligheter, med hvilka han aldrig brukade
utmärka någon annan. Det var ju ett slags balsam
på mina sår, jag kände mig som en lydig son, hvilken
får sin faders gillande, och mitt lätta lynne, men
framför allt min kärlek gjorde mig lifvet drägligt nog. Det
är så svårt att sörja sig till lungsot vid tjuguett års ålder.
Min ungkarlsvåning var en af de elegantaste i
staden, och då allting hänvisade mig till lifvet inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
