- Project Runeberg -  Konovalof /
79

(1936) [MARC] Author: Maksim Gorkij Translator: Walborg Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jemeljan Piljaj

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Pratar? det är visst inte något prat! Sånt där görs,
du kan tro mig! Fyrtiosju år har jag levat här i världen,
och i tjugu år har jag bråkat min hjärna med den där
lilla operationen. Vad är det väl för ett liv, det jag för?
Ett riktigt hundliv! Ingenting att äta, inte en vrå där man
kan sträcka ut sig — sämre än en hund lever man! Är
det att vara en människa? Nej, broder, det är ingenting
att stå efter! Varför skulle inte jag också kunna leva
gott, när andra gör det? Asch, måtte fan ta er
allesammans, ert helvetespack!

Med ens vände han sitt ansikte mot mig och fortsatte i
förändrad ton:

— En gång, vet du, var jag mycket nära däran ... det
felades bara så lite, så lite. Jag blev vek, när jag skulle
göra’t, jag, mitt dumma nöt, och för det vore jag värd att
brinna i helvetets eld! Om du vill, ska jag berätta dig det.

Jag förklarade mig genast villig att höra hans historia.
Efter att ha dragit ett par bloss ur sin cigarrett, började
han:

— Det var för åtta år sedan i Poltava, bror lille. Jag
hade då plats på kontoret hos en köpman, som befattade
sig med skogsköp. Under ett år gick allt gott och väl,
jag levde hyggligt och ordentligt, men så började jag
dricka och förskingrade sexhundra rubel, som tillhörde
min principal. Jag blev ställd inför rätta, fick tre
månaders fängelse och så vidare, allting som det ska vara.

Då min tid var ute, stod jag där rådlös. Vad skulle
jag ta mig till? I staden kände man mig och att söka
mig plats någon annanstans saknade jag medel till —
jag hade inte ens kläder på kroppen. Jag begav mig
därför till en bekant, en viss obskyr hedersman, som höll en

79

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:10:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/konovalof/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free