Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i de yngre av gamla testamentets skrifter icke blott
hela folket, utan även enskilda fromma. Av
rabbinernas skrifter framgår det, att vid den tid, då Jesus
uppträdde, uttrycken »himmelske fader», »fader vår
i himmelen» vore en folklig ersättning för de icke
längre brukliga äldre gudsnamnen. Man kan därför
icke, säger Pfleiderer, påstå, att Jesus lärt någon
ny gud, som varit judarna dittills okänd, men väl
att han starkare framhävt den allbarmhärtiga
kärleken som en dominerande egenskap hos
himmelsfadern.
Även bergspredikan, som så ofta framhålles som
ett ovanskligt prov på religiös och etisk genialitet,
förlorar det mästa av sin originalitet, så snart man
skänker hednavärldens samtida (och även tidigare)
moral en fördomsfri uppmärksamhet. På detta
område har Leipzigerteologen Heinrici lämnat en
intressant undersökning [1], ur vilken följande må
anföras här. Bergspredikans bud, att man bör älska
sina fiender d. v. s. vedergälla ont med gott, hör
enligt Heinrici till ett av den grekiskt-romerska
populärfilosofiens älsklingsämnen, som varieras i de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
