Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
derna i dessa, så vinte man tydligt, pft hvad höjd
den i fråga varande personen atod i hennes gunst
«Iler onåd.
— ”Det ir en rar karl eller en rar qvinna, —
en menniskn hela dagen"––––-sade hon om sina
idealer. ”Det år eu qvinna eller en karl, som
duger" — om dem dernåst. — — "Det år ett bra
folk*’ — — om dem hon intet visste något ondt,
men — ”det år en stackare” — om dem hon icke
visste ndgot godt. — Och, sade hon: ”Det år ett
tit” — — då talade hon såkertom en odoga; men,
sade bon: ”Det år contant ett––––— svin”, så
kaade man vara förvissad, att det var om en
o-bjelplig varelse hon talade, som åtminstone aldrig
i veriden k onde ¿»öra sig förhoppning om en enda
vanlig blick af Pastorskan, ty af förställning,
hvaf-ken som fel eller förtjenst betraktad, var Iioii
icke mågtig ett enda ögonblick.
”Majoren’8 på Djupedal” — sade hon nn
stundom — ”var fordom ett temligen bra folk; men
nu ir han en stackare och blir, — fruktar Jag —
iosn han dör, contant — ett svin, — — ty det
ir man, når man glömmer hua och hem för att
dobbla och spela, och når man l&ter tjänstfolk
och barn hafva allt det sjelfavåld de vlllja. — Och
Frnn! hon år en stor stackare, utan tecken till skinn
på nåaan, — eller ordning i någonting, hvarken
tankar, ord eller geraingar.” — Detta var i korta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
