Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gå och sjelf öppna stugu-dörren, var ej mer att
tanka på att kunna hålla honom inne, och Mor
Martha måtte funderat ut alla de leksaker,
träbitar och mindre hnsgeråd, som ej gerna kunde gå
aönder, för att locka honom att stadua hem ju a
hos sig, det var dock alltid fruktlöst. I snö och
i tö, i regn och blåst såg man dock alltid lilla
Herman med sina stora glänsande avartblå ögon
och sina rosenröda kinder springa sjungande
omkring öfver allt och locka ut de andra barnen till
alla möjliga npptftg. Som han således blef vida
starkare och mer hårdad ån 6ina jemn&riga, fick
han oftast råkuas till de större gossarne, öfver
hvilka han snart åfven tog en viss myndighet, som
han vål då och då fick betala med mera och
mindre stryk, men från hvilken han dock ickeafstod.
Sångar-Jan var allt från hans spädaste barndom
hans aldra bästa vän och ideal, och, skulle han
någonsin vara stilla, så var det — sittande på Jana
knä och lärande visor af honom, hvilka han
sedan sjöng med klar, ren och ljudelig röst, så att
det gaf genljud i berg och i dal. Men ined
unga Hermans läsning gick det mycket dåligt. Vid
den tiden, då denna skulle taga sin början, var
by scholan ännu icke i gång, utan Mor Martha
skulle sjelf taga sig mod och ikläda sig en
pedagogs mödosamma befattning; men se, det
misslyckadea då helt och hållet! Herman begrep för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
