Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 3 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Iiansles* Och dtif»an hänger öfver hann linfvud, all •
tleles aom i kyrkan! Hon är bra söt, dnftani
Ack, Mamma, om jag Jade ärter på Willes hufvud,
kom dufvan ned dä? Söta Mamma, lägg arter på
Wil! e* hufvud! Ligg ärter der på hans granna
liär! — Jag vill ha ned dufvan! Jag vill ha
henne! Gabba vill ha dufvan nödvändigt! — — -*»
och’ slutligen grät hon i feberyrseln, för att hon
*j fick denna inbillade dufva.
— Ja, att hon måtte komma till dig, — — tiU
mig, — — — denna Fridens dnfva! suckade
Blenda, aagta snyftande och Jtniböjande vid
Gabriellas «äng.
Denna natt var en oupphörlig vexling af
uppträden och af de mest stridiga känslor hos llerman
nch Blenda. Clas Ulrik yrade och vurmade om
sina styltor och Jakobs stege, om hvilken han nyss
last för Herman och mycket frågat om. Dessa
tvänne ideer ville han förena och plågade
Herman och Ulla, som sntto inne hos honom, med
tusen frftgor derom, hvilka stundom hade detta
poetiska, — detta förut otinkta, — som
feberphan-tasier oftast hafva, stundom något sft löjligt, att
man borde varit vida äldre och mindre lifiig än
så vål Ulla som Herman, för att icke någon gång
draga på mun*.
— Aj, — ropade Clas Ulrik — nu gick en
pinne ur Jakebs-stegeo, och Capitain’damp i backen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
