Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 3 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tridde i sängkammaren, föll lampskenet något
litet p& Gabriella, som na låg vskep och hade tåudt
sig utåt, och Blenda såg med förvåning, att hon
icke na mer rar rödspracklig, utan alldeles
mjell-hvit, fast med högröda rosor p& de små kinderna.
Utan att veta rått, om détta betydde godt eller
ondt, skickade bon genasA efter Doctorn, och till
sin ytterliga häpnad erfor hon, att —messlingeo,
— troligen af någon liten förkylning, — na slagit
in, inilket Doctorn icke kunde dölja för henne
att han ansåg som ett mycket ledsamt teeken.
Gabriella var grufligt sjuk denna långa,
hemska natt, som på allt sått var olik b&da de förra
oeh alla andra, dem Blenda någonsin nppleftat.
Hon hade aldrig förr tyckt sig så ensam, — aå
allena med sin sorg. Endast Lotta och hon
vakade hos Gabriella, ty Ulla och Hedda voro
alldeles ntvakade, och förgäfies hade Alarik, hed*
att få stadna hos Blenda, hon ville det alldeles
icke. Herman hade åtagit sig att alldeles 8liena
stadna hos det lilla liket, som var flyttadt i. ett
aflågset gästrum.
0, hvad hade inte Blenda gifvit för blott ett
enda tröstande ord af Herman! Ty han var dock
den enda, som förmådde gifva Blenda en skymt
deraf*–––och hon kände, — kände bittert, —
— men migtigt, att endast vid Hermans brd*t
fanns en fristad för hennes landsflyktiga hjerta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
