Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 3 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tilltala hvarandra — Detvar rätt väl, aU)a« hBr
4t ställde min kosa, ty jag titt just tala med Bar
roriT ostörd i ett ämne, tom #ör osa,båda* em ed a a
detvör v år goda, älskvärda GrefviiMia, hvilkeu i
defe-taögoublick hotat» med ett grufligt ödeta atag: ,
Jag jemnade just nuDoctorn, och, ehuru jag
ail icke anser honom som någon trollkarl, tror
jag dock, att han icke misstager sig mycket» när
han försäkrat mig, att lilja Gabriella aldrig
oher-iefver denna natt. Lätom oss nu tala utan
fö#-ställning, — Herr Baron! — tilläde Herman
lifli-gare — Grefven är ingalunda den |>ersoa, so», —
ehuru närmast, — vid ett dylikt tillfälle kan skän^
ka det arma krossade och veka modershjertat
någon tröst. Ingen kan det;. — -i- — men Baron«—
––— — — eller jag, ––––––-eller vi häda,
— — böra söka att vara Ull hands, ty Gud vet,
hvad utbrott hennes häftiga, Itfliga sorg kan
taga i ett sådant ögonblick! Värdes förlåta, att jag
aå, — utan alla omsvep, — kastar åt «»dan dee
alöja, som kanske för Baran’ dolde, att Qrefvinnaa
i aednare tider hedrat mig med namnet af vän*
och nu är sista ögonblicket må hända i mitt hela
— Unga lif, då jag kan stå vid hennes sida som
en tröstande.och deltagande —––––vän. Baron
får sedan ensam fullborda verket, Ijr hon öehof*
ver t roat, stor och kraftig tröst, — — — osn bon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
