- Project Runeberg -  Kustbilder /
3

(1902) [MARC] Author: Jonatan Reuter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ejdern

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ejdern.



Snön har försvunnit från hafsbandets holmar och skär,
endast i en skuggrik klyfta synas några smältande
rester. Isflakarna brista sönder, bitarna bli allt mindre och
malas till sörja mot bergen och stenstränderna, medan
dyningarna efter vårbrytningsstormen rulla allt makligare fram
och slutligen lägga sig till ro i en vid, metallglänsande yta.
Ejdrarna, som länge suttit i svärmar ute vid iskanterna, sprida
sig kring grunden par om par, den ena lysande i hvitt och
grönt, den andra brun, båda präktiga att skåda, när solen
stiger om morgonen och älskogsleken ute på hafvets
glänsande yta är i gång med ljud fulla af lock och trängtan,
med språng på vågorna och plask af flaxande vingar i
vattnet, som stänker i kaskader, skimrande som silfver.

Men när albuskarna knoppas och örternas första små
blad titta upp ur de solvärmda bergspringorna, då vaknar
modersinstinkten hos den bruna ejdern och hon söker sig
upp längs den glattslipade bergshällen och reder sig under
en enbuske, tryckt längs jorden af stormarna, ett näste af
strån, som hon kläder med dun från sitt eget bröst. Solen
gassar ned mellan enbarren och det kännes varmt och godt
i boet, och ännu bättre hade hon det, om hon vore säker
för fienderna, som hon vet lura på alla håll. Ängsligt
lyssnar hon efter hvarje ovanligt ljud, medan de lifliga ögonen
speja ut öfver stenar och hällar efter hvarje stort brunt
vidunder, som far fram öfver sjön. Men när tidiga lugna
morgnar bräcka, då hör hon den hvitgrönas lock nere vid hällen,
då vaknar älskogslängtan på nytt och dess styrka är stor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Apr 25 19:05:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kustbilder/0005.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free