Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Efterskrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Min enskilda ställning till kvinnofrigörelsen
är den lyckligast möjliga. Tack vare de af
kvinnosakens målsmän gjorda förarbetena, samt mina
sällsynt frisinnade föräldrar, bar jag bokstafligen
icke behöft bruka en minut af mitt lif för att
kämpa mig fram till något yttre önskemål, hvilket,
i min egenskap af kvinna, varit för mig
otillgängligt. Det har sålunda aldrig funnits något
af den personligt undertrycktas bitterhet i min
indignation öfver det tvång, som hvilat och hvilar
öfver andra af mina medsystrar.
Denna opartiska ställning har jag hittills trott
vara en styrka.
Så trodde jag äfven, att min ställning i öfrigt
skulle vara, med afseende å nu förevarande
meningsbyte. Då jag själf aldrig ägt eller kommer
att äga någon del i det lifsområde, hvilket jag —
under ofta nämnda förutsättningar — anser vara
det för kvinnan lyckligaste; då jag själf är en
andligt arbetande kvinna, hvilken med kärlek
omfattar sin verksamhet, så kom det icke ens i
min aning, att någon kunde tro att jag talàde i
egen sak! Men med den fina slutledningskonst,
som är den kompakta majoritetens afgjorda
styrka, drog man just ur dessa fakta den
slutsatsen: att jag förklarade alla ogifta kvinnors
lif förfeladt; allt kvinnoarbete på det andliga
området värdelöst o. s. v., o. s. v.
På dessa och liknande djupsinniga slutsatser
har man begrundat påståendet om mitt plötsliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
