Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i8^5
Förslag till reformdräkt för svenske män.
Figur i. Man kan icke från hygienisk
synpunkt framställa någon som helst
anmärkning emot densamma. Och det var
en vacker dräkt, ehuru det fordrades en
viss skicklighet att kunna drapera sig
med den.
Figur 2. Han uppträder i åtsittande
byxor, och sannerligen, våra smala byxor
är o ett intet mot den tidens smala byxor.
Och ovisst är, om hans dräkt är så
mycket mindre praktisk än vår.
Figur j. Jag skulle vilja kalla
densamma spanska dräkten. Erik XIV
brukar uppträda i densamma på taflor.
Vi se, att den är utmärkt vacker,
ändamålsenlig, enkel och elegant.
Figur 4. Se på grekens formsköna
dräkt. Se sedan på denna allvarliga och
manliga kostym från JS7S, den pösande
dräkten från 1670 (fig. 4) och jämför
därmed 1770-talets man.
Fig. 6.
Fig. 7-
Fig- 4-
Fig. 8.
Fig. 5-
Figur 5. Dräkten är sirlig och elegant.
Hela uppenbarelsen är sä konstgjord, som
den gärna kan vara. Nu fä vi därjämte
tänka oss den grannaste färgprakt i siden
och sammet.
Figur 6. Men sä kom revolutionen och
man ville vara naturlig, sä att man blef
rent af barock.
Figur y. Men revolutionens stormar
hafva gätt förbi. Dä möter oss en annan
bild. Han gär i länga byxor, denne man.
Det är första gängen i historien, som vi
möta länga byxor.
Figur 8. Ock här hafva vi honom den
älskvärde sprätten i vära dagar
(fin-de-siécle-herm) med sina vida byxor, sin
korta rock, sin stora käpp, sin ofantligt
öppna väst och sitt skjortbröst — ja, vi
känna igen honom frän vär hufvudstads
gator.
Det måste finnas en fysiologisk, en för vårt svenska klimat
afpassad dräkt. Hvilken kan det vara?
Den första sats, jag ber att få uppställa, är denna: vi skola
icke använda »glacéhandske-principen». En glacéhandske sitter,
som vi veta, åt, alldeles som vore den gjuten på handen.
Men vi människor skola hafva rymliga kläder.
Det är icke våra kläder såsom sådana som kunna skydda oss
mot kölden utan luften i dem.
Skjortan må vara af ylle, bomull, s. k. jägerylle eller af
blaggarn. Det är i detta sammanhang alldeles
likgiltigt, blott den är rymlig. Kneipp har
rätt, när han säger, att skjortan och ärmarna
skola vara veckrika.
Jag känner mig icke alls tilltalad af de
moderna, nedtill öppna, vida säckbyxorna. Det
måste blifva ett förfärligt drag genom dessa.
Om man har en god värme öfver magen, suges
den luften undan, och den kalla stiger upp.
Jag utgår deremot från den åsikten, att byxor
böra vara dragfria.
Hvad skola vi hafva ofvanpä? Jo, en blus.
Blusen skall vara veckrik både fram och bak, icke
»väl-sittande». Våra skräddare lägga an på att få »välsittande»
kläder. Men de borde framför allt lägga an på att få veckrika
plagg. Mycken luft blir instängd innanför en veckrik blus.
Vidare skall denna hafva ett sprund, men inga långa skört.
Blusen skall vidare vara försedd med en veckrik krage af
samma färg och samma tyg. Vill man ståta, kan man
naturligtvis begagna en väldig Gustaf Adolfskrage. Skräddarne skola
nog visa sin uppfinningsförmåga i tillverkande af olika kragar.
Men ännu en sak. Till denna blus bör höra
ett bälte. Dels erhåller bålen därigenom stadga,
dels kan man i bältet stoppa ned åtskilliga
småsaker, såsom portmonnä, klocka, knif, o.
s. v. Detta bälte har också sin stora betydelse
därigenom, att det håller maggropen och
underlifvet varma. Skärpet är tillika klädsamt.
Det kan ju, om man så vill, hafva
silfver-beslag.
På hufvudet skall man hafva en barett mer
eller mindre konstrikt anordnad, och, om man
så önskar, prydd med en fjäder eller plym;
eller ock en mjuk filthatt. D:r Henrik Berg.
D:r Henrik Berg.
3H
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
