- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1867 /
15

(1867) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Union. B. Duncker: Om Revision af Foreningsakten mellem Sverige og Norge. Af Hans Forssell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15

En grundlagsförändring i det ena riket, som icke
kommer i beröring med Riksakten, kan ej och får
ej anses röra det andra riket, säger man. Dermed
har man dock förnekat en princip som omöjligen får
öfvergifvas, och det icke för Sveriges utan för
Unionens skull.

Norges Grundlov är Norges och icke någon annan magts
på jorden, allraminst Sveriges, tänker Hr Dunker,
och derföre måste hvarje yrkande om någon annan
myndighets åtgörande vid densamma, det vare nu ifråga
om ståthållareembetet, eller hvilket annat som helst
af dess stadganden, med nödvändighet innefatta ett
angrepp på Norges sjelfständighet såsom stat.

Påståendet kunna vi under närvarande skick ej
anse an-norledes än som en felaktig uppfattning
af rättsförhållandet, men vi måste erkänna det
berättigade i den ömtålighet om egen sjelfständighet,
som deri uttalar sig. Det är enligt vårt förmenande
oförnekligt, att det ena riket kan vidtaga anordningar
inom sin Grundlag som beröra det andra riket och
som derföre med nödvändighet måste af unionell, och
en unioriellt konstitutionell, myndighet, d. v. s. i
detta fall Unionsrådet, bedömas. Men för att förklara
Norrmännens ömtålighet, behöfver man blott iakttaga
de båda rikenas ställning i förhållande till denna
allmänna grundsats. Sveriges grundlag har inga
eller åtminstone högst få och obetydliga positiva
stadganden, hvilkas upphäfvande eller förändring,
utan att komma i strid med Riksakten, skulle kunna
beröra Unionen. Norges Grundlov eger deremot, just
till följe af förhållandena vid dess tillkomst, flera
dylika positiva stadganden. Det är alldeles falskt
att påstå dessa vara positiva unionsvillkor af samma
art som Riksaktens, ty de äro icke trak-tatmessigt
tillkomna; men det är lika falskt att säga, att
Unionen ingenting har med dem att göra. Det olyckliga
är, att dessa amphibieartade bestämmelser åt norska
Grundloven förläna ett utseende, som förledt Svenskar
till origtiga påståenden och Norrmännen till oriktiga
förnekanden. Svenskar ha någon gång trott, att de
böra dragas under svenskt afgörande, derföre att de
i någon mön kunna beröra unionella förhållanden, Norr-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:34:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/littid67/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free