Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Union. B. Duncker: Om Revision af Foreningsakten mellem Sverige og Norge. Af Hans Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
männen anse, att de icke få dragas under unionellt
afgörande, derföre att de då kunna få utseende af
att afgöras af Sverige.
Hvad är då att göra? Naturligtvis gifves ingen bättre
utväg, än att gifva denna Unioiisurkund, Riksakten,
sådan utvidgning och sådana bestämmelser, att ingen
enda förändring, som kunde beröra unionsförhållandet,
kan vidtagas i någondera rikets Grundlag, utan att
med denna Riksakt komma i beröring, så att säga
indragas under dess d om värj o och sålunda utan
något utseende af orättmätigt ingrepp å någondera
sidan blifva unionellt behandlade. Detta sker
dels genom att från Norges Grundlov till Riksakten
öfverflytta åtskilliga der förefintliga stadganden,
dels genom att bättre och noggrannare formulera de
i Riksakten förut befintliga. På sådant sätt skulle
Norges Grundlov befrias från alla positiva stadganden,
vid hvilkas förändring Sverige kunde få tillfälle att,
utom Riksaktens område, höja sin unionella röst,
på sådant sätt skulle all anledning undanrödjas
. till förnyande af 1860 års uppträden, på sådant
sätt skulle också möjlighet beredas att, utan sårande
af ömtåliga känslor, uppehålla den princip som inom
en dylik förening måste vara af vigt, nemligen att
unionella ärenden skola unionellt behandlas.
Ty det är denna princip som är den svenske
Justitiestats-ministerns ögonsten, det var den
som han framställde under formen af begäran om
ståthållarefrågans unionella behandling, det är
den klara insigten om dess nödvändighet som är det
förnuftiga residuum af den eljest så obehagliga
ståthållarefrågan. Och af denna princip är begäran
om revision, såsom vi visat, intet annat än - det
enklaste korollarium.
Man skall kanske mot oss rigta den anmärkningen, att
vi här hafva framkommit med gamla, af alla erkända och
fullkomligt klara sanningar. Men vi hafva tvungits
dertill, då vi hafva inför oss en författare hvars
uppgift synes vara att grumla det klara och bortskymma
sanningar.
För hvar och en, som opartiskt genomläser den svenske
ministerns anföranden, skall det blifva klart, att
hans ärliga syfte är en Union på jemlikhetsprincipens
grund. Men Hr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
