Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Union. B. Duncker: Om Revision af Foreningsakten mellem Sverige og Norge. Af Hans Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
Dunker läser icke på det sättet dessa protokoller. Han
fln-< ner mellan raderna meningar som tjena honom
bättre. Han framhåller bisaker och undanhåller
hufvudsaken. Han lägger vigt på, att det var
just ståthållareembetet, hvars upphäfvande enligt
Excellensens mening skulle försiggå i sammansatt
Statsråd, men icke derpå, att detta var uttrycket
för en vida större princip; han lägger vigt på,
att i ett sammansatt Statsråd sitta svenske män och
framför allt, att der för närvarande inträda flera
Svenskar än Norrmän, men icke derpå, att detta råd
dock till sin hufvudkarakter är hvarken svenskt eller
norskt, utan unionellt. Och så drager han af dessa
protokoller fram den slutsatsen, att den svenske
ministern begär "Overh0ihed" för Sverige. Hvaraf den
redan förut antydda slutdomen utfaller: ingen revision
af föreningen, ty Sverige vill ännu under-kufva Norge.
Inför denna öfvertygelse gälla då naturligtvis
alldeles icke de skäl, som från svensk sida anförts
för behofvet af en sådan revision. Hela principen
om unionella sakers unionella behandling är blott
en yttring af svensk principalatslära, och dess
co-rollarium, eller fordran på revision af föreningen,
är då af alldeles samma natur.
Hr Dunkers hållning tar sig så mycket besynnerligare
ut, som han sjelf mycket väl har insett, att mer än
ett förhållande inom Unionen behöfver rättelse,
och som han användt betydande delar af sitt
arbete för att utförligare påpeka de punkter,
som kunna föranleda klagomål rörande brott mot
likställighetsprincipen. Man kunde tycka, att han
derföre af mer än ett skäl borde vara mori om en
sådan revision sorn kunde gifva bot h ära. Men
alldeles icke! Han undandrager sig alltjemt denna
utväg under den förklaring, att man icke kantänka
sig en revision, från svensk sida förd i annan anda
än den Anckarsvärdska.
Så är det t. ex. med den af honom vidlyftigt
utförda punkten om det sammansatta Statsrådets
egenskap af svensk-norskt eller riorsk-svenskt
Statsråd, en punkt i hvilken vi måste anse, att
författaren har fullkomligen rätt, såvida icke
här andra Svensk Liter. Tidskrift II. I, 1867.
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
