- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1867 /
164

(1867) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordbok öfver Svenska Allmogespråket, af J. E. Rietz. Af -r.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

164

icke medgifvit en sådan granskning. Måhända återkomma
vi framdeles till det högst intresserika arbetet, och
det kan då blifva tillfälle att taga i skärskådande
åtskilligt mera anmärknings-värdt, som vi nu antingen
alls icke eller blott hastigt kunnat och trott oss ega
rätt att vidröra. Det kan emellertid vara skäl att,
så godt först som sist, tillstå, det vi i enskilda
fall sannolikt på mer än ett ställe skola nödgas att
vara af olika mening med den lärde författaren.

Planen, för hvilken uti inledningen redogöres,
visar sig hafva varit, icke blott att med ledning
af andras samlingar och förarbeten samt egna
vidsträckta forskningar meddela en, så vidt
under närvarande förhållanden varit möjligt,
fullständig och tillförlitlig ordbok öfver
svenska allmogespråket i dess helhet och att genom
öfversättningar, förklaringar och språkprof göra
de särskilda ordens betydelse klar; utan äfven att
under tillämpning af den nyare språkforskningens
resultat genom jem-fÖrelser med beslägtade språk
och munarter redogöra for deras härledning och
frändskapsförhållanden ända från de äldsta tider. Att
vid arbeten sådana som detta ett rationelt och
följdriktigt beteckningssätt är en nödvändighet,
är redan aritydt.

Hvad nu först den sistnämnda omständigheten beträffar,
kunna vi ej underlåta att nämna, det vi tyckt oss
finna en viss regellöshet äfven i sådana fall, der
större enhet och kon-seqvens, med tämlig lätthet
kunnat uppnås. Så t. ex. för att utmärka de ljud, som
i svenskan betecknas med o och å, har förf. begagnat
typerna o, 6 och å. Men först och främst har han
dervid, tvertemot bruket i alla på senare tider
tryckta isländska skrifter, låtit den första beteckna
det slutna o, sådant det höres i stol, trott o. s. v.,
den andra det öppna o i t. ex. kol, slott. Om också
ett eller annat låter säga sig till försvar för detta
beteckningssätt, så tro vi det likväl hafva varit skäl
att vidblifva det i ett så nära beslägtadt språk som
isländskan länge häfdvunna. Åtminstone för alla dem,
som äro vane vid sistnämnda språk, och de utgöra
tvifvelsutan flertalet af arbetets läsare, är detta
ombyte mycket störande. Det vill derjemte synas oss,
som om beteckningssättet icke vore genomfördt med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:34:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/littid67/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free