Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordbok öfver Svenska Allmogespråket, af J. E. Rietz. Af -r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
full noggrannhet. - Vida större är inkonseqvensen i
bruket af och ännu lättare hade en på etyraologisk
grund fotad skilnad kunnat göras emellan ö och
å, hvilka, såsom bekant, tillhöra helt olika
vokalklasser. Såsom vi tro, iakttager också allmogen,
åtminstone i hela Göta rike, skilnad i uttalet dem
emellan. I Småland och Blekinge t. ex utsäges det
förra såsom o i kol, det senare diftongiskt såsom
au. I andra provinser röjer sig olikheten på annat
sätt, men skilnad göres. Både fornsvenskan och
isländskan eller fornnorskan hade dessutom kunnat
tjena till föredöme och ledning. Vi känna ej hvarföre
Herr Rietz icke velat i sitt arbete fästa afseende
vid denna omständighet, som för etymologien och för
vinnande af säkerhet i skriftspråket är af så stor
vigt och som städse gjort sig påmint derige-nom,
att många äldre former i dialekterna hafva u för o,
hvilket tydligen hänvisar på w-klassen och gör det
påtagligt, att o-ljudet i dem bör betecknas icke
med å utan med o. Förf. har emellertid (s. 541)
skrifvit arve-råg, duvo-råg, fälle-råg o. s. v.,
oaktadt det dalska nig, hvilket riktigt anses vara
»den form, som mest närmar sig fornspråket» (se
inledningen s. 4), liksom de derunder till jemförelse
upptagna fornsv. rugher, rogher, fornnorska rugr
m. fl. visa, att förstnämnda ord bort utmärkas med
o eller, enligt den i arbetet antagna regeln, med
6, liksom det straxt förut förekommande roste. Vid
andra tillfällen finner man 6 användt under alldeles
enahanda ljudförhållanden, t. ex. s. 265, i de med
hug, håg, fornsv. huger, be-slägtade liogrånna,
hafva i tankarna, liågsnas, längta. På samma
sätt hela arbetet igenom. Ett särdeles upplysande
exempel på hvarthän bristande uppmärksamhet i nyss
omtalade fall kan leda förekommer s. 182, der gållna,
blifva eller vara ofruktsam (jfr det svenska gått),
blifvit fö rbl ändad t med gollna (golna, gulna). Det
vidstående språkprofvet: på sidden gållnar kornet
betyder helt säkert: i dälden gulnar kornet, icke:
blir eller är kornet ofruktsamt. Omedelbart derefter
anföres kvinnan har skämt korna så de gollna, der
det sista ordet rätteligen bör stafvas gattna.
I afseende på ordförrådet har meningen varit
att upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
