Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nyaste forskningarna rörande Jesu lefnad och urkristendomen: E. Renan: Jesu lefnad. - Apostlarne; D. Schenkel: Jesu karaktersbild; Th. Keim: Der geschichtliche Kristus; E. Reuss: Apostlatidens Kristendom; A. Hausrath: Aposteln Paulus; T. Colani: Jesus Kristus och de messianska troslärorna på hans tid; W. Beyschlag: Nya Testamentets lära om Kristus. Af C. von Bergen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
197
af dessa former tillerkänna ej blott en relativ,
utan en absolut giltighet.
Likasom hvarje annan af kristendomens hufvudläror,
så har äfven läran om Kristi person inom den
dogmhistoriska utvecklingen fram träd t under
vexlande former. De satser om tvenne naturers
förening i Kristi person, genom hvilka i 5:te
århundradet e. K. kyrkomötet i Chalcedon sökte
bilägga de långvariga kristologiska stridigheterna,
innebära en helt annan uppfattning af sättet för
Guds inneboende i Kristus än den, som möter oss i
nya testamentets skrifter och under kyrkans tidigare
dagar. A andra sidan är numera den trollmakt bruten,
som denna chalcedoniska formel, under mer än ett
årtusende den kyrkliga rättrogenhetens schibboleth,
hela medeltiden igenom utöfvade på det i auktoritetens
band fångna tänkandet. De nya begrepp om Guds och
menniskans väsende samt om förhållandet mellan
båda, som i det bildade medvetandet i våra dagar
längesedan undanträngt Medeltidens ofullkomligare
åskådningssätt, hafva naturligtvis medfört en
fullständig omgestaltning af vår uppfattning angående
det gudomligas och det menskligas förening i Kristi
person. Af det sätt, hvarpå den theologiska och den
anthropologiska frågan blifvit besvarade, beror
alltid det kristologiska problemets lösning. En
kort öfversigt af de olika synpunkter, från hvilka
det kristna tankearbetet, under inflytandet af de
för hvarje särskild utvecklingsperiod egendomliga
theologiskt-anthropologiska förutsättningarna, sökt
för sig utreda frågan om Kristi person, skall låta oss
inse de inre skälen till den kyrkliga kristologiens
slutliga framträdande under det ofvannämnda orthodoxa
lärobegreppets form, hvarefter vi skola söka angifva
hufvuddragen i den utveckling, genom hvilken denna
med den historiska forskningens såväl som med
det filosofiska tänkandets resultater oförenliga
kristologi småningom råkat i det upplösningstillstånd,
hvari deri för närvarande befinner sig.
Behofvet af en klar insigt i betydelsen af Jesu person
och verk gjorde sig tidigt gällande inom den första
kristna församlingen. Ju kraftigare och outplånligare
det intryck hade varit,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
