Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svensk kyrkoliteratur: L. A. Anjou: Svenska kyrkans Historia; P. Hanngren: De synkretist. stridigheterna i Sverige; O. Beckman: Försök till Svensk Psalmhistoria; P. Hanselli: Vitterhetsarbeten af Svenska författare D. VII; C. A. Cornelius: Handbok i Svenska kyrkans historia; C. W. Skarstedt: Handbok i Svensk kyrkohistoria D. I. Af Hans Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
247
derom lemnat *). Denna rörelse är hos oss likasom
i Tyskland en särdeles intressant företeelse, om
ock motsatserna å ömse sidor här voro vida mindre
skarpt utpreglade.
Oförsonlighetens anda hade redan framträdt temligen
tydligt i theol. fakultetens i Upsala betänkande år
1636, der det heter om en föreslageri union mellan
lutheraner och reformerte, en sådan som blott
bestode i utvärtes frid under det att hvar och en
finge behålla sin tro, «att man icke borde göra
det onda (tåla olika tänkande) för att låta godt
(frid) deraf komma. En sådan frid vore gudlös,
ty af motsatta meningar kunde blott en vara sann,
och man borde ej hafva gemenskap med lögnen.« Den
yppade sig denna anda ännu skarpare uti den senare
striden mot de två biskoparne, en strid som vi dock
här ej behöfva vidare skildra.
Det hade händt den svenska kyrkans män detsamma
som hände de tyska theologerna, nemligen att de
vid den ensidiga utbildningen af lära och kult ofta
förleddes att hålla på yttre ceremonier, som icke
längre betecknade något inre, och ofta förde den
theoretiska undersökningen in på områden, der läran
icke längre hade något att göra med lifvet. Allt ifrån
deri kostliga Ofeegska striden, då man med allvar
undersökte vinets eller körsbärssaftens respektiva
rättighet och förmåga att i nattvarden meddela
Kristi blod, allt intill de skarpa oeriig-heterna
om korstecken och exorcism vid barnens dop finner
man sålunda störande yttringar af ett kyrkligt nit,
som väl bättre kunnat användas. Och då kyrkans högste
styresmän med all
*) Hr Hanngrens största upptäckt är, att
Joharmis Matthise bekanta "Idea boni ordinis"
icke är ett sjelfetändigt arbete, utan endast en
öfversättning eller bearbetning af en böhmisk
kyrkoordning. Förhållandet är säkerligen för
vår tids forskare en nyhet, men Hr Hanngren gör
uppenbarligen orätt, då han (sid. 40, not.) beskyller
1600-talets svenska theo-loger för att hafva derom
varit okunniga. Protokollet vid undersökningen i
Strengnäs år 1663, som finnes i Upsala bibliothek
och till en del är tryckt i Gjörwells "Handlingar
i Sv. Historien" utvisar tydligen att kännedomen om
dess ursprung var spridd. De kommitterade yttra sig
nemligen (se Gjörw. Handl. s. 104): "Äfven finnes
en sådan kyrkoordning vara författad af de böhmiska
kalvinister och af dem begagnas."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
