Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges Folkskola: I. Folkskoleinspektörernas Berättelser 1864-66; Eneroth: Om Folkskolan i Sverige I, II; Wallin: Iakttagelser rörande folkskolorna; Paulsson: Historik öfver Folkskoleundervisningen. Af J. Wallin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
337
Att man med begagnande af hans s. k. metod härutinnan
bör kunna lyckas, är en numera mångfaldigt bekräftad
erfarenhet. För att fatta ett öfverskådande begrepp
af Kudenschöldska folkskoleplanen, har man att klart
märka följande punkter, så väl hvar för sig som i
deras inbördes sammanhang.
a) U o t skolorna förläggas, likasom de förut
vanliga flyttningsskolorna, till föräldrahemmen,
der de små barnen undervisas, en, två eller
flere förmiddagar i veckan, allt efter som
omständigheter och förhållanden det medgifva,
af äldre och kunnigare barn, eller de s.
k. Eliterna, hvilka utgöra de mest framstående
af den fasta skolans lärjungar. Denna undervisning
sker dels under husfädernas uppsigt, dels under
ordinarie skollärares ledning och tillsyn. I dessa
rotskolor inöfvas de i folkskolestadgan föreskrifna
första kunskapsämnena, stafning, renläsning och
utanläsning af katekesen, skrifning och räkning af de
fyra enkla räknesätten. Men som de ambulatoriska
skolorna icke medgifva barnens framförande till
den undervisning, som folkskolestadgan föreskrifver,
utan för denna fordras, att läraren för någon viss
tid måste vara befriad från de mindre barnens
undervisning och öfning, så är
b) Fasta skolan nödvändig. Den bör ställas
i medelpunkten för rotskolorna. Den fasta
skolans bestämmelse är att vara ett grundstöd för de
ambuhitoriska skolorna, medelst hjelp-lärares bildande
för dessa och en gemensam grundskola för all vidare
skolbildning. Sedan barnen i rotskolorna
inhemtat de första nödiga grundkunskaperna,
intagas de i fasta skolan 2:ne förmiddagar
i veckan, att af läraren sjelf undervisas såväl
i kristendomskunskapen, som i de af folkskolestadgan
före-skrifne medborgerliga kunskaperna, eller väl-
och rättskrifning, svenska språket, bokföring,
räknekonst, geografi, historia och naturlära.
c) Torsdagsförmiddagen i hvarje vecka är en
för kristendomsundervisningen särskildt bestämd
dag, då alla, både de äldre och de små
barnen, samlas i den fasta eller elitskolans lokal.
Hufvudegenskapen i kristendomsundervisningen på dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
