Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges Folkskola: I. Folkskoleinspektörernas Berättelser 1864-66; Eneroth: Om Folkskolan i Sverige I, II; Wallin: Iakttagelser rörande folkskolorna; Paulsson: Historik öfver Folkskoleundervisningen. Af J. Wallin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
338
stunder bör vara den mera på hjertat och lefvernet
gående framställningen af kristendomens sanningar.
d) Alla eftermiddagar äro barnen fria från skolgång
och öfvas då hemma i kroppsarbeten.
Sådan är i kort sammanfattning Grefve Eudenschölds
metod, eller rättare, förslag till svenska folkskolans
ordnande. Dess förtjenster ligga, såsom vi sett,
deruti, att på detta sätt det blifver en möjlighet
att bringa till tidig undervisning de stora massor af
landtlorsamlingarnes barn, hvilka spridda på stora
landsträckor ej alla kunna besöka den gemensamma
fasta skolan och, i de vanligaste fallen, ej kunna
i hemmen erhålla den nödiga undervisningen. Det
återstår nemligen för dessa barns första undervisning
svårligen någon annan åtgärd än den af R. föreslagna,
eller den numera genom lag och författning grundade
småskolan. Det var för denna Grefve R. kämpade, det
var den han bekände såsom sin anspråkslösa lefnads
uppgift. Han lefde länge nog för att se frukter af
sina bemödanden, ja dessa frukter så erkända, att
de af konung och ständer lades till grund för en ny
sakernas ordning inom skolväsendet.
Dock få vi ej neka, att ju R:s organisationsplan
hade sina svaga punkter, sina fel, hvilka till
större delen dock ej få skrif-vas på räkningen af
något falskt resonnement från organisationens sida,
utan snarare på en nog långt sträckt undfallenhet
för folkets uppskattning af folkskolan, dess ändamål
och dess verksamhetssätt, för att ej tala om hans
egen öfvertygelses styrka, hvilken likasom kärleken
trodde allting och hoppades allting. - Till dessa
fel räkna vi:
Att endast ett fåtal af lärjungar kunde uppträda
till det mått af kunskaper, som skollagen kallar
minimum, nemligen de s. k. eliterna, under det alla de
andra, den stora massan, stanna på den underordnade
ståndpunkten af småskolans kun-skapsmått. Detta
förhållande, stridande mot vår folkskolestadga,
strider i än högre grad emot de fordringar, som numera
ställas på folkskolan i hvarje land med någon känsla
för folkets upplysning. - Vidare skall efter samma
åsigt, den första undervisningen förläggas till hemmen
eller kastas i händerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
