Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges Folkskola: I. Folkskoleinspektörernas Berättelser 1864-66; Eneroth: Om Folkskolan i Sverige I, II; Wallin: Iakttagelser rörande folkskolorna; Paulsson: Historik öfver Folkskoleundervisningen. Af J. Wallin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
339
på de s. k. eliterna. Detta, ehuru Grefve
R. lätteligen hade bort kunna inse, att det är
svårt, örn ens möjligt att fordra utaf hemmen,
sådana de nu äro, att de skola meddela någon
undervisning alls, såsom grundläggande en fullständig
skolundervisning. Sådant blifver en möjlighet först
då, när en god och solid folkbildning genomträngt
dessa hem. Intill dess lärer man förgäfves utaf
dem fordra ett biträdande, som ligger utom deras
förmåga att gifva. Men, enligt 11. bör den första
undervisningen delas mellan hemmen och eliterna. Också
ett misstag! Eliterna äro ett pedagogiskt oting,
som aldrig låter realisera sig, så att deraf blir
annat än*en vacker fantasi. Lärare om 12 å 15 års
ålder, äfven om de »öfvervakas af äldre folk», skola
aldrig i längden hålla sig uppe. Också finna vi,
att U. frångick denna tanke utan att sätta någon
annan i stället, hvarigenom en stor lucka uppkommer
i systemet.
Sålunda hölls sinnet vaket för folkskolornas bästa,
med en ifver, hvarom man förut ej drömt. Denna ifver
sades hufvudsakligen uppenbara sig hos folket. Der
den mindre visade sig, sade man, var på de håll,
der man mest bort vänta den. Isynnerhet fingo
presterna sitta emellan för det påståendet, att de
voro absolut fiendtliga ej blott mot folkskolan,
utan mot folkupplysningen i allmänhet. Men om rätta
sammanhanget härmed upplysa bäst riksdagsprotokollerna
från de tiderna. Granskar man dessa handlingar, skall
man lätt finna, att förebråelserna för deras åsigter
uti denna fråga stodo i nära sammanhang med ifrandet
från tidningarnes sida mot presterskapets ställning
inom representationen och mot dess betänksamhet vid
antagande af de många ny hetsförslag, som utgingo
från det liberala lägret. Gerna medgifva vi, att
inom presteståndet sådana röster höjdes, som kunde
och måste tydas såsom utgångna från motstånd emot
folkupplysningens sak. Men granskar man förhållandena
med oförvilladt och opartiskt öga, skall man ej få
svårt att medgifva , dels att största delen af ståndet
och deribland dess yppersta och mest begåfvade män
voro varma vänner af frågans lyckliga lösning; vi
behöfva blott nämna sådana män som Franzén, Agardh,
Butsch, Gumelius och Björkman m. fl.; - dels
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
