Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges Folkskola: II. O. Eneroth: Folkskolan, dess ändamål, medel och verkningar. Af -ll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
362
behof af undervisningen är skolans mäktigaste
drifkraft, hvilar naturligtvis helt och hållet på
den förutsättningen, att inom familjerna finnes
ett verkligt, starkt och klart medvetet behof af
undervisning för barnen. Att detta behof bör finnas
och att det i och med civilisationens utveckling
skall komma att finnas, är visserligen klart; ty,
såvida som intellectuell utveckling är en uppgift
för menniskan, så ligger det i denna uppgifts natur
att någon gång framträda såsom känsla af behof. Men
der nu denna känsla ännu slumrar, der uppgiften icke
har blifvit medveten, der behof af undervisning icke
kännes, hos sådana folk med ett ord, der familjernas
hufvud betrakta barnaundervisningen såsom en sak af
underordnad vigt eller alldeles icke derför vilja
göra uppoffringar, der kan man ju af dem föga eller
intet vänta för undervisningens befrämjande. Och om
staten der öfvertager undervisningens sak, bygger
skolor och danar lärare, anordnar lärokurser och
anskaffar undervisningsmateriel, månne den icke
dertill har samma befogenhet som hvarje odlare,
hvilken med alla möjliga medel vill framlocka lif ur
det frö, der lifvet gömmer sig? Samhällets ypperste,
statens ledare, som äro i tillfälle att använda stora
häfkrafter för vinnandet af stora ändamål, torde utan
tvifvel vara berättigade att arbeta för det stora
målet: att väcka behof af intellektuell utveckling
hos dem, som böra vara detta behofs egentlige målsmän.
Och huru skall detta mål vinnas, huru skall
behofvet kunna väckas och hållas lefvande hos dem
det naturligen tillhör? Tydligen allrasäkrast genom
skolans och undervisningens egen inverkan. Först
det slägte, som i någon mön njutit undervisningens
välgerningar, skall kunna förstå behofvet deraf. Men
utan tvifvel äfven derigenom, att de, som lärt sig
känna och inse behofvet, i mön af sin förmåga dertill
medgifvas att sjelfva deltaga i bestyret om skolans
angelägenheter. Undervisningen skulle mycket ytligt
inverka på folket, om den ej väckte hög och ifver
för skolväsendet, och statens ledare skulle illa
förstå denna institutions vigtigaste intressen och
sin egen ställning till densamma, om de ej med glädje
såge denna hög yttra sig i sjelfständig verksamhet,
om de ej med tacksamhet från egna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
