Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska Minnen. I. C. G. Styffe: Skandinavien under Unionstiden; L. Rääf: Beskrifning öfver Ydre härad; A. E. Holmberg: Bohusläns Historia; C. J. Ljungström: Åhs och Wedens Härader; Redogörelser för föreningens för Nerikes Folkspråk och Fornminnen verksamhet; Dalarnes Fornminnesförenings Årsskrift; O. Eneroth: Södermanlands Herregårdar; G. W. Sylvander: Kalmar Slotts och Stads Historia. Af Hans Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
398
som söker personalnotiser. Låt oss undfå dylika för
alla Sveriges härader och provinser, och de torra
personlistoma skola om de sociala förhållandena
gifva antydningar, nära nog lika vigtiga som de,
hvilka finnas i lagstiftningen och i företeelserna
vid riksdagarna. Mari skulle kunna upprätta en
god öfver-sigt af samhällsklassernas aflagring, af
deras förbindelser och deras söndring - endast med
ledning af sådana uppgifter, som Ra af meddelat om
giftermålsförbindelserna inom denna lilla del af vårt
land, om embetsmärmens befordringar och tjenstetid,
om rangstrider o. d. Det är alldeles icke ovigtigt att
kunna spåra, huru en sådan embetsman som länsmannen,
han som af alla statens tjenare har den ömtåligaste
beröring med folket, huru denne ifrån att vara
bonde så småningom blir herreman, utbyter sitt ärfda
bondenamn, tager gifte i presthus och borgarefamiljer,
slutligen icke längre är socknens barn, utan kommer
från främmande bygder och då icke alltid raottages
med välvilligt sinne; det är ej ovigtigt att se
förteckningen Öfver häraders domhaf-vande, idel adliga
namn, och der bredvid de obetydligare namnen å dem,
som i verkligheten skött häradshöfdingens tjenst;
det är ej ens ovigtigt att få fullständiga listor å
de frikostiga gifvare, som åter försett våra kyrkor
med kronor, taflor, sköldar, skrudar, kalkar m. m. Af
det ena kan man t. ex. se huru vårt offentliga stånd
ej alltid skötte sin offentliga tjenst, af det andra,
huru de arbetat för att åtminstone uppehålla sitt
anseende inom kyrkokommunerna eller - för att skaffa
sig jns patronatus.
Vid sidan af Ydre Härads beskrifning ställa sig ett
och annat dylikt arbete af liknande art; serskildt
hafva vi här att framhålla Herr Ljungströms «Ahs och
Wedens härader med staden Borås» samt den nya upplagan
af Holmbergs "Bohusläns Historia och Beskrifning". Om
det förra är mycket godt att säga: bygdens topografi,
folkets lynne och seder, fornminnen, sägner o. d. har
förf. flitigt upptecknat; kyrkors och gårdars öden
har han sökt utreda, om också ej alltid efter de
ovedersägligaste vittnesbörd; vid beskrifningen af
Borås ville vi blott anmärka, att man nästan kunnat
vänta några flera meddelanden ur stadens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
