- Project Runeberg -  Om livets korthet /
5

(1918) [MARC] Author: Seneca Translator: Johan Bergman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den stoiska filosofien. — Seneca som person och filosof

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN STOISKA FILOSOFIEN. — SENECA SOM
PERSON OCH FILOSOF.

Alla de stora huvudproblem, som i våra dagar
sysselsätta den filosofiska forskningen, voro även i antiken
föremål för tänkarnes spekulationer. De förnämsta
världsförkla-ringssystemen voro redan då i sina väsentliga grunddrag
uppgjorda. Demokritos från Abdera (död 361 f. Kr.) är
sålunda atomlärans upphovsman och den antika materialismens
lärofader, liksom atenaren Platon (död 348 f. Kr.) är
spiri-tualismens. Enligt den sistnämnde är den materiella tillvaron
blott ett sken: det enda, som verkligen existerar, är
tänkandets, idéernas värld. Och den dualistiska
världsåskådningen, som från början avstår från att söka någon enhet
i världsmotsatserna, möter oss redan i historiens första
morgongryning hos den halvt mytiske Zarathustra, i den
persiska religionen, liksom samma tankegång, efter att ha
passerat och kasserat både Demokritos och Platon, återkommer
i den antika kulturvärldens aftonstunder i den gnostiska
religionsfilosofien.

Den starkt idealistiska filosofi, som Sokrates och Platon
förkunnat, hade sina mest kända föregångare i Pytagoras
och hans av orientaliskt tänkande och orientalisk askes
påverkade skola samt fick sin fullt logiska fortsättning i
den senare antikens nypytagoreism som är ganska besläktad
med vad man kallar nyplatonismen.

Emellertid var Platon en så universellt anlagd ande,
att han betraktades som lärofader för ganska vitt skilda
riktningar och både stoikismen och epikureismen, de
sista förkristna och de första kristna seklernas båda
huvudriktningar, sågo upp till Platon som till sin vördade
patriark, ehuru visserligen epikuréerna ställde Demokritos fullt
lika högt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:38:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/livkort/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free