Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den stoiska filosofien. — Seneca som person och filosof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 6 —
Stoikerna indelade sitt lärosystem i tre delar: fysik,
logik och etik. Med fysik mena de något vida mer än den
moderna vetenskapen inlägger i detta uttryck. Liksom de
antika hellenerna med ordet musik menade icke blott
tonkonsten, utan hela den andliga skönhets- och
njutningsvärl-den, litteraturen inbegripen, så menade de antika filosoferna
med fysik hela läran om världsbyggnaden såväl som om
människans och gudarnas väsen. Fysik var läran om physis,
vilket grekiska ord romarna översatte med natura,
naturen, tingens väsen. När den romerske diktaren Lucretius
sätter Epikuros’ system på vers i sitt storslagna skaldeverk
De rerum natura, “Om tingens väsen“ eller “Om naturen“, så
ger han däri en framställning av vad Epikuros skulle kallat
sin “fysik". Med logik menade man också något
vidsträcktare än nu. Man sammanfattade under detta namn hela den
formella skolningen i grammatik (vari inbegreps
litteraturkännedom), retorik (läran om talarkonsten) och dialektik
(be-visföringskonst, logik i mera inskränkt bemärkelse). Etiken
hade ungefär samma betydelse som nu, men man tog den
icke blott från individens utan även från släktets och
samhällets synpunkt och inlade därför i begreppet etik även
samhällslära och statskunskap.
Som vi se, var filosofien i detta förstånd synnerligen
omfattande, och man.förstår med tanke härpå, hur just Seneca
kan beteckna den vise såsom människosläktets uppfostrare
(paedagogus generis humant). Stoikernas storhet var
emellertid att de förstodo att koncentrera och begränsa detta
väldiga stoff till vad som för dem syntes som det väsentliga
och i detsamma inblåsa en levande ande. Deras mål var att
vinna en fullt enhetlig världsåskådning, på vars grund de
kunde uppbygga en moral, som dugde att bära dem genom
liv och död. De voro ett mellanting mellan vetenskapliga
tänkare och uppbyggelsepredikanter. Det var ett gott stycke
av religionsförkunnelse i deras lära, och deras skola får
därför i viss mån karaktären av ett religionssamfund.
Både stoiker och epikuréer voro i själva verket till en
viss grad principiellt materialister, i det de tänkte sig även
det andliga såsom en finare materia. Hela tillvaron
genomströmmas av ett eldämne, som hos människan manifesterar
sig i hennes själ och fysiskt förnimmes i livsvärmen. Denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
