Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Den stoiska filosofien. — Seneca som person och filosof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 14 —
Vi äga även nio på vers författade tragedier samt
några mindre dikter av Senecas hand i behåll. Men en
mycket stor del av hans skrifter ha gått förlorade. Vi känna
genom antika författares omnämnanden endast deras titlar.
* *
*
Som ovan nämndes, har man tyckt sig finna en mycket
intim andlig släktskap mellan Seneca och Paulus från Tarsus,
den missionerande kristendomens förste store målsman. I
flera Senecahandskrifter finner man bland breven några,
som uppgivas vara skrivna av Seneca till hedningarnas berömde
apostel. Det lider intet tvivel att dessa brev äro understuckna.
Så starka inre skäl bevisa det, att inga yttre indicier göras oss
behov. Det är också icke i minsta mån sannolikt, att en
obemärkt judisk tältvävare, även om han under en kortare
tid vistades som rannsakningsfånge i Rom, skulle kommit i
någon beröring med den högaristokratiske filosofen, som för
övrigt måhända redan var död, när Paulus kom till Rom
andra gången. Att den naiva legenden låtit de båda
religionsfilosofiskt så betydande männen knyta personliga
förbindelser, finner sin naturliga förklaring i den benägenhet
även kristna kyrkan haft att omgiva sina första heroer med
all den gloria, som stått till buds. För eftervärlden
fram-stodo från Paulus’ tid kejsar Nero och filosofen Seneca
såsom de klarast gripbara romerska gestalterna, och att
traditionen då sammanvävde dem, är lätt förklarligt, allra helst som
så många av Senecas ord och tankar osökt erinra om
paulinska verser. Denna legendbildning är mycket gammal,
ty de föregivna breven till Paulus omtalas redan i antiken,
bl. a. av Augustinus och Hieronymus (i början av
400-talet). Långt tidigare hade för övrigt kyrkofadern Tertullianus
(2:dra och början av 3:e seklet) citerat Seneca på ett sätt,
som låter ana, att han räknade honom nästan som en kristen
auktoritet.
Något som utom det nämnda kan ha givit särskild
anledning till antagande av någon personlig förbindelse mellan
Seneca och Paulus torde vara Paulus’ hälsning i brevet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:38:40 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/livkort/0020.html
