Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om livets korthet - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
forum så verksamt, att — som man vet — en och annan
dom avgjordes av honom. Hur långt skulle ej en så
brådmogen agitatorsnatur komma att gå! Man kunde ju förutse, att
en så tidigt utvecklad företagsam djärvhet skulle leda till stor
olycka både för honom själv och för det allmänna. Det var
väl sent av honom att klaga, att han inga ferier fått, en
bråkmakare från barndomen, och en börda för forum. Man
tvistar om, huruvida han burit hand på sig själv eller icke.
Han sjönk nämligen samman efter ett plötsligt erhållet styng
i underlivet; en och annan undrade, om det ej var en
frivillig död; att den kom i rätta tiden, därpå tvivlade ingen.
Det är överflödigt att nämna flere, som synts andra
njuta av den högsta lycka, men själva hava avlagt ett
sannfärdigt vittnesbörd om sig, och förklarat sig leda på hela
sitt levnadslopp. Dock hava de icke förändrat vare sig
andra eller sig själva genom dessa klagovisor. Ty så snart
orden givit sig utlopp, falla deras begärelser tillbaka i den
gamla vanan. Sannerligen, edert liv skulle inskränka sig till
en obetydlighet, även om det överskrede tusen år. Dessa fel
skulle förtära århundrade efter århundrade, medan den tidrymd,
som väl förrinner enligt naturens lag, men som kan göras
innehållsrik genom förnuftet, nödvändigt skulle bli som en
försvinnande stund. Ty I gripen ej tiden i dess flykt och fasthållen
den; det snabbaste av allt som existerar låten I, utan ett
försök att hejda det, fara bort, som vore det något likgiltigt
och återkommande. I synnerhet tänker jag på dem, som
icke intressera sig för något annat än vin och liderlighet.
Ty ingens jäkt är skamligare än deras. Över dem, som
jaga efter ärans visserligen bedrägliga sken, vilar dock ett
visst skönhetens skimmer på deras villovägar. Man kan ju
räkna upp andra syndare: girigbukar, sådana som ej kunna
behärska sina vredesutbrott, sådana som besjälas av
orättrådigt hat, eller föra orättvisa krig. Alla dessa fela, men
dock på ett sätt, som visar, att de äro män. Men träldomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
