- Project Runeberg -  Om livets korthet /
32

(1918) [MARC] Author: Seneca Translator: Johan Bergman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om livets korthet - X

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 32 —

skall slå dem lama och icke gäckas med dem. Men låt
vara, att man förebrår människorna deras misstag, de böra
dock upplysas och icke blott beklagas. Livet kan delas i tre
perioder: det som är, det som var och det som kommer.
Det ögonblick vi leva är kort, den tid vi skola leva är
oviss, det vi hava levat är visst. Ty över detta har ödet
förlorat sin makt, och det kan icke bringas under någons
våld igen. Detta förlora de, som jäkta sitt liv fram. Ty
de hava ju icke någon tid att se tillbaka på det
förflutna, och skulle de så göra, så är minnet av vad de
måste ångra allt annat än behagligt. Också återkalla de
ogärna i minnet sin illa tillbragta tid, och de sky att
fast-hålla dess minne, när det dyker upp, ty felstegen, som
kanske genom någon ögonblickets njutning undandrogos från
deras inre syn, träda i öppen dag vid en sådan återblick.
Ingen vänder sig gärna tillbaka till sitt förflutna, därest han
icke levat sitt liv så, att han noga granskat sina gärningar.
Den som i fåfänglig ärelystnad sträckt sig efter mycket, den
som visat övermodigt människoförakt, den som våldsamt
tillskansat sig framgångar, den som gått fram med försåt och
bedrägeri, den som girigt roffat åt sig många ägodelar,
slösaktigt förstört dem, alla dessa måste nödvändigt bäva för
det förflutnas minne. Och dock är detta förflutna vår
levnadstids heliga och invigda del, den som överskridit gränsen
för alla mänskliga tillfälligheter, undandragen den
ombyt-liga lyckans regemente, oberörd av nöd, av fruktan, av
sjukdomsanfall. Den kan icke störas, icke bortryckas, den
är en evärdelig och trygg besittning. De dagar, som gå i
detta nu, komma endast en i sänder och fördela sig på
ögonblick, ett i sänder efter varandra, men det förflutnas dagar
infinna sig alla, om du befaller, och låta sig efter behag betraktas
och fasthållas, vilket emellertid de, som ständigt jäkta sin
tid fram, aldrig hinna med. En själ, som är fri från
bekymren och befinner sig i jämvikt och sinnesro, kan
genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:38:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/livkort/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free