Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om livslycka - XXI - XXII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 82 —
glänstes av Crassus. Och om ännu större skatter fallit på
hans lott, skulle han visst icke hava försmått dem. Ty den
vise anser sig icke ovärdig några den yttre lyckans gåvor.
Han fäster icke sitt hjärta vid rikedomen, men han
föredrager den framför armodet. Han mottager ägodelarna icke i
sin själ, men i sitt hus, och han försmår dem icke, om de
kommit i hans ägo, utan behåller dem och ser gärna, att
större möjligheter att göra vad gott är stå honom till buds.
XXII.
Och finns det väl något tvivel därom, att på detta
sätt flera tillfällen till själens utveckling och uppfostran
komma den vise till del, om han är rik, än om han är
fattig? I fattigdomen kan dygden blott visa sig i förmågan att
icke böjas eller nedslås, men i rikedomen har både
återhållsamheten och frikostigheten och omtänksamheten och den
kloka planläggningen och storsintheten rikliga tillfällen att
utveckla sig.
Den vise hyser intet förakt för sig själv, därför att han
t. ex. är liten till växten, men detta hindrar ej, att han med
glädje skulle se, om han vore resligare. Även om han är
oansenlig till kroppen och har förlorat sitt ena öga, kan han
befinna sig väl, men detta hindrar icke, att han hellre skulle
välja, om det stode honom fritt, den fulla kroppsliga styrkan
och fullkomligheten, dock alltid med det medvetandet, att
han äger något i sitt väsen, som är ännu starkare och
kraftigare. Han skall finna sig i en dålig hälsa, men han skall
önska sig, att den vore god, ty det finns sådant, som, låt
vara, att det i avseende på det väsentliga är obetydligt och
kan borttagas utan förlust av det huvudsakliga goda, likväl
innebär ett tillskott till det harmoniska välbefinnande, som
har sin egentliga källa i dygden. Rikedomen är av detta
slag. Den verkar upplivande på den vise på samma sätt
som en gynnsam och förlig vind för seglaren eller såsom en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
