Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Tionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TIONDE KAPITLET.
Och på sådant sätt vann jag min mandoms sporrar.
Min ställning nere vid hamnen och bland tjuvfiskarna
blev genast den allra bästa. Man betraktade mig
som en god kamrat, därtill käck och oförfärad. Och
från den dagen då jag satt och grubblade på den där
pollaren nere vid båthamnen i Oakland har jag aldrig
mycket bekymrat mig om pengar. Aldrig har någon
sedan kunnat kalla mig en snålvarg, min slösaktighet
har tvärtom varit en källa till oro och bekymmer för
flera som känna mig.
Så fullständigt bröt jag med mitt sparsamma
föregående, att jag skickade hem bud till min mor att hon
skulle skänka mina samlingar till pojkarna i
grannskapet. Jag brydde mig inte ens om att ta reda på
hur hon fördelade dem. Nu var jag en man, och jag
sopade med ens bort allting som band mig vid
poj-åren.
Mitt rykte växte. När historien kom ut hur
Franske Frank hade försökt segla mig i sank med sin
skonare, och hur jag hade stått på Raketens däck med en
laddad dubbelbössa i handen och styrt kurs med
rorkulten mellan mina fötter, tills han var tvungen
att ändra kurs och ge sig i väg, var man på det klara
med att det fanns någonting hos mig trots min ung-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:43:10 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ljfinkel/0070.html
