- Project Runeberg -  John Finkelman /
114

(1923) [MARC] Author: Jack London Translator: Algot Sandberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sextonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den som bränt sig måste tala om elden. Jag skulle
kunnat få se och njuta mycket, mycket mera på
Bo-ninöarna, om jag gjort vad jag borde ha gjort. Men
efter vad jag kan förstå, är inte huvudsaken vad man
bör eller icke bör göra. Utan vad man verkligen gör.
Det är ett bestämt, ovedersägligt faktum. Och jag
gjorde vad dessa män gjorde på Boninöarna, vad
millioner människor över hela jorden alltjämt göra i detta
fall. Jag gjorde det därför att vägen ledde dit,
därför att jag endast var en pojke, en produkt av
omgivningarna, varken en blodfattig skugga eller en gud.
Jag var helt enkelt mänsklig, och jag gick samma
väg som de män jag beundrade, fullblodiga, lustiga,
bredaxlade människor och.allt annat än smulgråtar i
sitt sätt att låta livet brusa i väg med dem.

Och vägen var öppen. Den var som en otäckt
brunn på en gård där barn bruka leka. Det tjänar
inte mycket till att säga åt de små duktiga parvlarna
som hålla på att tulta sig till sina första
livserfarenheter, att de inte få leka i närheten av den öppna
brunnen. De vilja leka just bredvid den. Det känna
alla föräldrar till. Och vi veta att en viss procent av
dem, de livligaste och djärvaste, komma att falla i
brunnen. Vad man då har att göra, begriper en var:
man måste täcka till brunnen. Sak samma är
förhållandet med John Finkelman. Inga tal och inga
predikningar i världen om att låta bli komma någonsin
att hålla män och ynglingar ifrån John Finkelman,
så länge han är tillgänglig överallt, och varhelst han
finns innebär det också, att där finns manlighet,
djärvhet och storvulenhet.

Det enda förståndiga det tjugonde århundradets

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:43:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljfinkel/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free