- Project Runeberg -  John Finkelman /
150

(1923) [MARC] Author: Jack London Translator: Algot Sandberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjuguförsta kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

disken hos den krögare som visade honom
vänlighet.

Jag kommer ihåg min tidigaste period som
författare, då de småsummor jag förtjänade från tidningar
och tidskrifter kommo med tragisk oregelbundenhet,
medan jag samtidigt hade att släpa mig fram med en
växande familj — hustru, barn, mor, en systerson och
min gamla amma Jennie med sin man, som hade fått
onda dagar. Det fanns två ställen där jag kunde
låna pengar, på en krog och en raksalong.
Barbera-ren tog fem procent i månaden i förskott.
Krogvärden hade jag känt ett par år, men hade aldrig lagt
ned en cent hos honom och gjorde det inte heller när
jag lånade av honom. Men han nekade mig aldrig
vad jag begärde. Olyckligtvis flyttade han till en
annan stad, innan jag kom i goda omständigheter,
och ännu i dag är jag ledsen över att han är borta.
Ty om jag visste var han fanns, skulle jag då och dä
gå in till honom och göra av med några dollars för
gammal vänskaps och tacksamhets skull.

Jag säger inte alls detta för att sjunga
krogvärdarnas lov, utan för att framhålla John Finkelmans
makt och belysa ännu ett av de tusen sätt på vilka
en man blir bragt i beröring med honom, tills han
slutligen finner att han inte kan reda sig utan John
Finkelman.

Men för att nu återvända till min berättelse. Jag
hade lämnat äventyrsstigen, jag var upp över öronen
fördjupad i studier, hade inte ett ledigt ögonblick, och
jag levde fullkomligt glömsk av John Finkelmans
tillvaro. Ingen i min omgivning drack. Hade
någon gjort det och bjudit mig, skulle jag alldeles säkert

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:43:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljfinkel/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free