Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
Sonetterna äga en sådan formens fulländning att
man alldeles glömmer formen för innehållet. Där finnes
den manliga ärligheten och den kvinnliga finheten i
känslans uttryck; den moderliga ömheten och
älskarinnans hänryckning; den erfarna kvinnans
innerlighetsdjup och ungmöns skygga skärhet. Det har blifvit sagdt
att den, som ej älskat, här kan lära kärlekens konst
och att den, som älskat, här finna ordets högsta uttryck
för sin känsla. Och har någonsin på jorden sång blifvit
anammad som sakrament, då var det när Robert
Browning sålunda smakade fullheten af den drufva, hans
eget väsens sol purprat och mognat, en drufva, hvars
must räcktes honom i denna med ädlaste konst danade
bägare.
Elisabeth Barrett Browning hade ämnat sonetterna
endast för sin man. Men han ansåg sig »ej äga rätt att
undanhålla världen de skönaste sonetter, som skrifvits
sedan Shakespeare» och utgaf dem därför först som
handskrift för en del vänner, sedan (1850) offentligt
under den af honom valda förklädnaden Sonnets Jrom
the Portuguese, en hänsyftning till Elisabeth Barrett
Brownings tidigare poem Catharina to Camoëns,
hvilken var en af Brownings älsklingsdikter.
Om dessa sonetter har aldrig funnits mer än en
mening. Så som de i tidens äga sin plats, äga de den
äfven i granskares värdesättning, nämligen som
enastående mellan Shakespeares och D. G. Rossettis kärleks-
7. — Key, Människor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
