Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROBERT OCH ELISABETH BARRETT BROWNING. Ill
— ville minst af allt ett tillstånd, där »individen skulle
malas samman med massan och samhällets framsteg
återhållas, emedan geniet, som leder framstegen, blefve
tillbakahållet». Den politik, den samfundsordning, hvilken
skulle kunna få fram individualiteten öfverallt, var för
henne den bästa, medan hon däremot »fruktade en
socialistisk utjämningsstat värre än tsarens spira».
Det är dessa tankar, Romney Leigh uttalar som sin,
genom sina misstag vunna, öfvertygelse i bokens
slutscen. Aurora, som är berättaren i boken, skildrar först
hänryckningen i deras möte, vid hvilket alla
missförstånd upplösas i lycka och sedan deras samtal i den
florentinska månskensnatten . . .
While we two sat together, leaned that night
So close my very garments crept and thrilled
With strange, electric life, and both my cheeks
Grew red, th.kn pale, with touches from my hair
In which his breath was ...
Under detta samtal brukar Elisabeth Barrett
Browning samma bild som vår Almqvist för lifvets fullhet:
the human, vital, Jructuous rose, hvars innersta är
the love of wedded souls
jnen hvilken i sin blomma äfven
holds the multitude of leaves
genom .hvilka mångfalden bildar en enhet.
10. — Key, Människor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
