Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.254
MÄNNISKOR.
Under dessa år i Gartenhaus, då
Mit dem Schiffe spielen Wind und Wellen,
blir det fru von Stein, som kommer Goethes farkost att
flyga förbi den fagra vik, där hans förkroppsligade
Iphigenia kunde blifvit prästinna, ej bos Diana, men vid
härden i ett hem. Omkring 1781 är striden slut, och
Goethes kärlek till fru von Stein icke endast »en
oaflåtlig resignation». Hans dikter—- där man öfverallt har
att läsa Lotte för Lida — glöda af hans stora lycka; så
ock hans bref, hvilka nu i hvarje rad bära vittne om
innerligheten i deras samlif. Brefven visa, huru ifrigt
han år från år till henne hembär ej blott de skördar,
som växa på hans själs marker — dem han säger
henne »plöja och så» —, utan äfven skördarna från
sin trädgård. Med morgonbiljetterna följa vårens
crocus, snödroppar och sparris, sommarens rosor och
jordgubbar, höstens frukter. Goethe, som var vegetarian
till sin smak, unnar sig aldrig att njuta hvad han kan
sända henne; ja, när han på en resa skickat henne tjugutre
apelsiner men glömt en, förargar detta honom, oaktadt
apelsinen kom väl till pass alt läska honom själf. Ofta
söker han få komma och samman med henne äta de
sparris eller meloner han sänder; är han af arbete
kvarhållen i Gartenhaus, ber han att med budet få en
korf eller något annat till middag, tv hans
ungkarlshushåll förestås af en betjänt, hvars yppersta prestation
är — Eierkuchen! För öfrigt ordnas genom dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
