Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GOETHEHAUS I WEIMAR.
29!»
gestikulerande, slående i bordet, och ännu vid sextio år
kunde man hos honom få se en uppsluppen munterhet.
Han läste gärna högt oeb med ett utomordentligt lif:
man tyckte sig ^e det drama spelas som han föredrog.
Aftonmåltiden bestod endast af litet sylt eller frukt —
och klockan’tio gick Goethe till sängs, för att njuta den
djupa åtta timmars sömn, hvilken var en bland
yttringarna af hans hälsofulla, i fysiskt som andligt afseende
rika och kärnsunda konstitution. Ända in i
sextio-årsåldern var han i ett sällskap den vackraste af alla, och
in i det sista ägde han sin raka hållning, bröstets höga
starka hvälfning, lemmarnas muskulösa kraft och
harmoniskt rena form; hvarken fetma eller magerhet störde
gestaltens ädla jämnmått. Goethe tillbragte
förmiddagarna i sitt arbetsrum; men de sommardagar han fann
så vackra, att de måste njutas i naturen, gick han,
ännu de sista åren, ut till Gartenhaus — ungefär tjugu
minuters väg — och arbetade där med sin sekreterare.
Endast hans mest förtrogna vänner fingo störa honom
uppe i arbetsrummet. Karl August, som hela lifvet
igenom, — trots alla de skarpa sanningar, Goethe sagt
honom i ungdomen och trots att han i djupare mening /
aldrig förstod den mognade Goethe — förblef hans
broderlige vän, kom sålunda bit upp för att få en ostörd
pratstund. Deras enskilda umgänge var ständigt
prägladt af den kamratlikaste förtrolighet, — sålunda duade
de hvarandra alltid mellan fyra ögon — så att, när
den gamle Goethe en gång, i Ludvigs af Bayern när-,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
