Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
avstånd, kommenderar Medardus: vänd! Vi göra
en helomvändning, som skulle ha fröjdat kapten
Edeblad, och följa paret i spåren. Men vi får
ingenting för vårt fjäsk; hålet är borta, fru de
Lorche har bytt strumpor. Äsch ja, det är ju
söndag, säger Ljung, det glömde vi. Medardus
kommenderar ånyo vänd och vi göra åter en
helomvändning med schvung.
Plötsligt stå vi framför en flicka, som vi inte
känna och som följaktligen ej kan vara någon
Wadköpingsbo. Medardus har för stark fart och
råkar få flickan i famn. Hon gör inte något försök
att komma loss utan tyckes trivas gott. Medardus
visar nu prov på sin erfarenhet och rådsnarhet.
Han bjuder henne på kaffe. Vi ska alla fyra gå
till utvärdshuset Kupan, där det finns krypin,
särskilt avsedda för skolans lärjungar. För att icke
väcka skandal bör flickan gå några steg före oss.
Icke efter ty då kan hon fastna i flickjägares garn.
Wadköping är en stad, full av farligheter. Flickan
funderar, säger:
Till Kupan kan jag inte gå för jag är stadd i
tjänst där från den första april. Men nu går jag
hem till logit.
Hon går och vi följa. Vårt företag är i hög
grad syndigt men i ännu högre grad farligt. Jag
har samvetsbetänkligheter; och jag är rädd för
vad som komma skall. Men jag är ännu mera
rädd för att vara rädd. Att smita då flickan
förtroendefullt traskade före oss, skulle ha varit en
feghet. Redan detta att icke gå vid hennes sida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
