Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hon — så dum hon varit, som bara ett enda ögonblick
kunnat ta hennes prat på allvar...
Men Ebba ’hade sin sista sprängbomb kvar:
— Han var tillsammans med henne, när jag var ute
och letade efter dem till kvällsvarden, sade hon lugnt
— mycket distinkt. Jag såg dem. Först moster Xandra,
som kom förbi mig nere i hagen alldeles blek, med rysligt
rödgråtna ögon... Var han blev av, vet jag inte... Det
var så skumt där nere, men när jag vände mig om, såg
jag honom sitta på bänken... Och som du vet, var han
inte inne vid supén...
Agnes satt med sänkt huvud och borsten i handen.
Det långa blonda håret föll löst ned på bägge sidor om
hennes ansikte.
— Han var heller inte hemma, när de reste, sade hon
halvhögt, nästan tonlöst.
— Nej, för han ville inte träffa någon, sade Ebba
skarpsinnigt. Du vet, att när jag brukade gräla med
Niklas’ vän Carl Ramsay förra sommaren, försökte han
alltid slippa att visa sig... Folk är på det viset, tilläde
hon filosofiskt.
— Jag kan inte tro det, mumlade Agnes sakta, halvt
för sig själv, hon hade icke hört Ebbas sista ord. Jag
kan inte tro det...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
