- Project Runeberg -  Mot aftonglöden /
48

(1944) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lisabetta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

plågoandar, men fåfängt — slutligen måste de lägga sig
ned kippande efter andan av trötthet. Men Lisabetta
lade sig ögonblickligen och lät sig behandlas som
en boll eller vad som helst. Som alla primitiva och i
anseende till drifterna jordbundna andar var hon
utomordentligt lätt att hypnotisera medelst ett
kritstreck draget från näbben fram över ett bord eller
ett halmstrå placerat i näbbens längdriktning eller
ingenting. Hon somnade genast och skulle måhända
ha sovit tills livet upphört, om vi icke väckt henne.

Hon följde oss på våra promenader, lät sig bäras
under armen eller sittande på våra axlar eller
huvuden. Ja, det var en märkvärdig höna! Trots alla
godbitar vi stucko till henne, höll hon sig lika mager
— hon levde väl ett för rikt känsloliv. Men hon kunde
äta kopiöst. En gång hade hon hackat hål på en
havresäck och ätit tills intet mera fick rum i henne.
Oförmögen att röra sig låg hon som död med näbben
i säckhålet. Hon kunde icke tillsluta näbben på grund
av havren som formligen fyllde henne från början
till slut. Och detta överlevde hon! Hur många av
mina läsare skulle kunna göra detsamma?

Det fanns vintrar på den tiden, riktiga vintrar
med manshöga drivor och oframkomliga vägar, där
de primitiva snöplogarna dragna av oxar tyngdes
ned av svärjande bönder med isiga skägg. Fyrtio
graders köld var rätt vanlig de åren. Efter de väldiga
snöfallen fick man mödosamt gräva eller skotta sig
fram till uthusen. En morgon hittades Lisabetta
halvdöd i snön med fötterna frusna till isklumpar. Att
hon gick igenom det var märkvärdigare än
havreorgien. Men hon tinades upp och jag vet icke hur

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:30:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/motaft/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free